Egentligen verkar barnen vara oviktiga för dem som förespråkar kvoterad föräldraförsäkring. Inte ens utjämning av livsinkomster verkar motivera dem. Det tycks främst handla om att komma åt familjen.
Mycket glad över att det finns sådana som Ivar Arpi, Aron Flam, Henrik Jönsson m.fl. som har talets och skrivandets gåva och som tar upp det som de etablerade partierna undviker. Önskar bara att en av er vore partiledare. Det hade underlättat på valdagen!
Utmärkt artikel, Grattis. Påminner om mina tjänsteresor till Kina på 70/80-talen. Vår guide lämnade in sitt 6 månaders barn på dagis på måndag morgon o hämtade det fredag em. Så skapar man den nya människan.
Problemet med normkritik, som det handlar om i grunden, är att denna "teoribildning" kommer genomsyras av godtycklighet. Vilka normer är av ondo, och vilka normer är viktiga för att samhället ska hålla ihop?
Det Palm förespråkar innebär ju att en uppsättning normer ska ersättas med andra genom tvång. Det pratas som "strukturen", utan att det motiveras varför just den strukturen är av ondo, ej heller hur denna struktur förhåller sig kausalt till individuella val.
För många handlar det inte om att som individ tvingas till val mot sin vilja genom strukturens förtryckande tyranni. Istället kan det likväl vara så att strukturen är en konsekvens av individuella val. Bara för att individuella val (dessutom under olika biologiska förutsättningar) aggregerat leder till en skevhet, betyder det inte att det är en struktur som determinerat lett oss till dessa val, utan det omvända.
Det Palm egentligen säger, eller i alla fall konsekvensen av det, är att ammande kvinnor ska känna sig förtryckta.
Eller avskaffa eländet, sänk skatten på arbetsinkomster, sänk konsumtionsskatterna (särskilt på livsmedel och andra basvaror), och gör om bidrags-/socialförsäkringssystemen i grunden:
---
Längre utvikning med allmänna tankar om bidrag/skatt, kan överhoppas för den som tycker sånt är fel, ointressant eller jobbigt:
Varför ska det vara skillnad på bidragets summa och vad som ingår beroende på om det betalas ut med namnstämpeln socialbidrag (ja, jag vet att man orwelliserat till ett annat namn), eller sjukersättning eller garantipension?
Det är samma pengar från samma källa som fördelas av staten eller aktörer i dess tjänst. Så varför inte ett enda enhetligt behovsbaserat system med klar avgränsning av vad som ingår, där nivån sätts per hushåll istället för efter individer? Bara besparingen i lokaler och löner för tiotusentals överflödiga socionomer o.d. torde vara i klassen tvåsiffrigt miljardbelopp (om man får vara optimistisk, och om det är rätt ord).
Och varför inte sambeskatta hushåll?
Om hr Adam och fru Beata tillsammans idag drar in 40k/mån netto, och den ena blir långtidssjukskriven och uppsagd så ska den sjukes ersättning baseras på lönen och beskattas, och sen sänkas över tid. Varför istället inte sambeskatta och helt enkelt sänka skatten för den arbetande så att hushållet ligger kvar på fastställd inkomstnivå? (Behövs hamras ut detaljer förstås.) På så vis minskas bidragsberoende, belastning på bidragssystem, och bidragsberoende hushåll förlorar inte på att en person börjar arbeta. Tvärtom skulle även en låg lön (som inom OSA t ex, brukar handla om 17k/månad/heltid/brutto) kunna försörja en familj.
Och god fortsättning tillönskas alla, t o m miljöpartister och muslimer.
Och efter den obligatoriska delade föräldraledigheten inskolning i den obligatoriska förskolan, från ålder två år. Med en personalsammansättning som är minst 90% feminin, kanske ok , men kontrasterar mot ivern att låta de riktigt små barnen träffa mor och far, kvinnliga och manliga omsorgspersoner, eller vad det nu bör heta.
Nu har ju bortåt 20% av fäder inga föräldradagar att ta ut, enligt Riksdagens utredning, delvis pga att ogifta män inte öht blir vårdnadshavare till sina egna barn i det här landet.
Ur Riksdagens rapport:
"Av de faderskapsprövningar där faderskapet kunde avgöras var det 7 700 fall där det inte beslutades om gemensam vårdnad, dessutom lades 1 200 fall ned där inget faderskap kunde fastställas. Det innebär att totalt 9 300 barn (8 procent) som föddes 2019 hade endast en vårdnadshavare."
Man bläddrar uppenbarligen fortfarande i "Familjen i framtiden" antagen av socialdemokratiska kvinnoförbundets kongress 1972 "Av våra socialistiska värderingsgrunder följer, att friheten att självståndigt utvecklas och forma sitt liv, måste ske i solidaritet med andra människor. Den liberala friheten, som innebär att var och en kämpar för sina intressen utan hänsyn till kollektivet, tar vi bestämt avstånd ifrån. Individens rätt att självständigt utvecklas måste underordnas de intressen som samhället som kollektiv i demokratisk ordning beslutar. Vår målformulering för det familjepolitiska området måste ses från denna utgångspunkt."
Tillönskar dig och hela familjen en fridfull jul Ivar, vänligen Per-Ola i Kalmar.
Mycket glad över att det finns sådana som Ivar Arpi, Aron Flam, Henrik Jönsson m.fl. som har talets och skrivandets gåva och som tar upp det som de etablerade partierna undviker. Önskar bara att en av er vore partiledare. Det hade underlättat på valdagen!
Låt vuxna människor själva bestämma hur de fördelar föräldraförsäkringen.
Utmärkt artikel, Grattis. Påminner om mina tjänsteresor till Kina på 70/80-talen. Vår guide lämnade in sitt 6 månaders barn på dagis på måndag morgon o hämtade det fredag em. Så skapar man den nya människan.
Om kvinnor reduceras till kläckningsanstalter för neue Parteigenossen är beslutet logiskt
Tack Ivar för - som vanligt - välformulerade synpunkter!
Skrämmande utveckling med skenande feminism. Den ideologin har en skev bild av verkligheten. Låter som gammal DDR propaganda
Problemet med normkritik, som det handlar om i grunden, är att denna "teoribildning" kommer genomsyras av godtycklighet. Vilka normer är av ondo, och vilka normer är viktiga för att samhället ska hålla ihop?
Det Palm förespråkar innebär ju att en uppsättning normer ska ersättas med andra genom tvång. Det pratas som "strukturen", utan att det motiveras varför just den strukturen är av ondo, ej heller hur denna struktur förhåller sig kausalt till individuella val.
För många handlar det inte om att som individ tvingas till val mot sin vilja genom strukturens förtryckande tyranni. Istället kan det likväl vara så att strukturen är en konsekvens av individuella val. Bara för att individuella val (dessutom under olika biologiska förutsättningar) aggregerat leder till en skevhet, betyder det inte att det är en struktur som determinerat lett oss till dessa val, utan det omvända.
Det Palm egentligen säger, eller i alla fall konsekvensen av det, är att ammande kvinnor ska känna sig förtryckta.
Eller avskaffa eländet, sänk skatten på arbetsinkomster, sänk konsumtionsskatterna (särskilt på livsmedel och andra basvaror), och gör om bidrags-/socialförsäkringssystemen i grunden:
---
Längre utvikning med allmänna tankar om bidrag/skatt, kan överhoppas för den som tycker sånt är fel, ointressant eller jobbigt:
Varför ska det vara skillnad på bidragets summa och vad som ingår beroende på om det betalas ut med namnstämpeln socialbidrag (ja, jag vet att man orwelliserat till ett annat namn), eller sjukersättning eller garantipension?
Det är samma pengar från samma källa som fördelas av staten eller aktörer i dess tjänst. Så varför inte ett enda enhetligt behovsbaserat system med klar avgränsning av vad som ingår, där nivån sätts per hushåll istället för efter individer? Bara besparingen i lokaler och löner för tiotusentals överflödiga socionomer o.d. torde vara i klassen tvåsiffrigt miljardbelopp (om man får vara optimistisk, och om det är rätt ord).
Och varför inte sambeskatta hushåll?
Om hr Adam och fru Beata tillsammans idag drar in 40k/mån netto, och den ena blir långtidssjukskriven och uppsagd så ska den sjukes ersättning baseras på lönen och beskattas, och sen sänkas över tid. Varför istället inte sambeskatta och helt enkelt sänka skatten för den arbetande så att hushållet ligger kvar på fastställd inkomstnivå? (Behövs hamras ut detaljer förstås.) På så vis minskas bidragsberoende, belastning på bidragssystem, och bidragsberoende hushåll förlorar inte på att en person börjar arbeta. Tvärtom skulle även en låg lön (som inom OSA t ex, brukar handla om 17k/månad/heltid/brutto) kunna försörja en familj.
Och god fortsättning tillönskas alla, t o m miljöpartister och muslimer.
Och efter den obligatoriska delade föräldraledigheten inskolning i den obligatoriska förskolan, från ålder två år. Med en personalsammansättning som är minst 90% feminin, kanske ok , men kontrasterar mot ivern att låta de riktigt små barnen träffa mor och far, kvinnliga och manliga omsorgspersoner, eller vad det nu bör heta.
Bra skrivet. Politiker som har Socialism som rättesnöre är aldrig positivt för familj och individ.
Kan någon verkligen ta Veronica Palm seriöst?
Väl skrivet som vanligt, Ivar. Personligt val är sjukdomen och den feministiska socialdemokratin är botemedlet...
Nu har ju bortåt 20% av fäder inga föräldradagar att ta ut, enligt Riksdagens utredning, delvis pga att ogifta män inte öht blir vårdnadshavare till sina egna barn i det här landet.
Ur Riksdagens rapport:
"Av de faderskapsprövningar där faderskapet kunde avgöras var det 7 700 fall där det inte beslutades om gemensam vårdnad, dessutom lades 1 200 fall ned där inget faderskap kunde fastställas. Det innebär att totalt 9 300 barn (8 procent) som föddes 2019 hade endast en vårdnadshavare."
https://drive.google.com/drive/folders/12Ng4x-RUqYsmzcjNu_Teu-IVD8oA_TOR
Man bläddrar uppenbarligen fortfarande i "Familjen i framtiden" antagen av socialdemokratiska kvinnoförbundets kongress 1972 "Av våra socialistiska värderingsgrunder följer, att friheten att självståndigt utvecklas och forma sitt liv, måste ske i solidaritet med andra människor. Den liberala friheten, som innebär att var och en kämpar för sina intressen utan hänsyn till kollektivet, tar vi bestämt avstånd ifrån. Individens rätt att självständigt utvecklas måste underordnas de intressen som samhället som kollektiv i demokratisk ordning beslutar. Vår målformulering för det familjepolitiska området måste ses från denna utgångspunkt."
http://data.s-info.se/data_association/404/documents/120229_familjframtid.pdf