Benjamin Dousa, till vardags vd för Timbro, har gett ut en ny bok med titeln: "Massintegration – enkelbiljett från utanförskapet". Men finns det något hopp om att integrationen kommer att lyckas?
Tidsanda, även Zeitgeist, ett tyskt uttryck som bokstavligt översätts som: Zeit, tid; Geist, ande, betyder "tidsålderns och det dåvarande samhällets anda" avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Tidsandan är därför mycket betydelsefullt för beslutsfattande. Jag avser att ge ett antal exempel från den politiska sfären.
Det är fem politiska mycket viktiga beslut för Sverige som jag avser måste ändras. De gäller:
1. Brottsbalken (BrB) från 1965, som är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige, och 1974 års kriminalvårdsreform
2. Rösträttsålderns sänkning från 21 år till 18 år per den 1 juli 1974.
3. Regeringens proposition 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken.
4. Riksdagens beslut att införa flerbarnstillägg med början den 1 januari 1982.
5. Riksdagens beslut om rätt till personlig assistans (LSS) 1993:387.
Samtliga dessa beslut, nu omkring 30 - 50 år gamla, bör bedömas som produkter av sin tid eller som resultat av den då rådande tidsandan. Idag är tidsandan helt annorlunda och därför måste dessa beslut ändras radikalt.
Har inte lyssnat ännu men ville bara göra en snabb kommentar. Jag tycker det blir allt tydligare att vi inte kan lösa invandringsproblematiken med ett generöst välfärdssystem. Ta bara diskussionen som varit nu mer kvinnor från Somalia som vill ha så många barn som möjligt, en familj med tio barn diskuterades i Expressen. Hon tyckte hon har rätt att skaffa så många barn hon vill, men uppenbart bygger det på bidrag. Med bidrag har hon råd. Ironiskt nog har inte dom som inte lever på bidrag och inte är överklass, råd med så många barn. Till och med S börjar diskutera det som ett problem med så många barn men dock inte ur etnisk eller kulturell aspekt. Men vad händer när invandrade kulturer och folk blir allt fler och svenska kulturen bärs upp av allt färre etniska svenskar?
Just nu känns Medborgerlig Samling som det parti med Alexander Bard i spetsen som har bäst idéer för att skapa ett bättre Sverige. Det bygger dock på kraftigt minskade bidrag och minskad välfärd för alla. Accepterar även alla svenskar det?
Jag tror eliten har haft ändå en plan att man vill bygga världens modernaste land vad gäller mångkultur. Med folk från alla jordens hörn och som en vibrerande färgrik mötesplats där affärer och kultur blomstrar. Där ingen rasism finns. Där alla lever i harmoni. Kanske går det att nå men då måste man nog har tydliga regler kring vad som är gemensamt och vilka kulturella företeelser som tillåts. Här har liberalismen gått helt vilse som är tolerant mot intolerans. Och kanske är t.ex. engelska viktigare att lära sig och använda än svenska många gånger.
Men kanske räcker det inte om vi vill rädda Sverige vad gäller svenskhet och västerländsk kultur grundat i demokrati. Om situationen blir extrem kanske det krävs extrema metoder för att rädda Sverige. Som t.ex. det AFS föreslår med att många invandrare får lämna Sverige och se sina svenska medborgarskap upphävda.
Vi svenskar är rätt hjärntvättade och det märks om man säger så här. Norge tillhör norrmännen. Danmark tillhör danskarna. Nån som regerar på det? Inte, smaka då på denna. Sverige tillhör svenskarna.
Det är sannerligen väldigt, väldigt, väldigt illa ställt i cyklopernas land som Karl Ove Knausgård träffande benämnde broderlandet. Sänder ett tips på belysande intervju av Johan Westerholm med Aron Flam som bakgrund/förklaring till "situation Sverige" (jag tror inte någon annan plan funnits än att i varje givet läge maximera egen makt, positioner och gillande av likar): https://www.youtube.com/watch?v=yEV0-qWAuQo
Jag ser faktiskt medlemskap i NATO som en nyckel till att lösa det hela. Med NATO kan vi förhoppningsvis nu äntligen avsluta skulden vi känt att vi kom billigt undan andra världskriget (bli en humanitär stormakt som kompensation). Vi kan få mer självförtroende att stå upp mot t ex islamism. Andra NATO länder kommer inte acceptera om Sverige är pro islam liksom att vi troligen kommer få tillgång till bättre information och verktyg att motverka extremism. Kanske kan vi även avsluta flera hundra år av stormaktsdrömmar Sverige har haft som en av världens äldsta nationalstater. Senaste drömmen är ju att bli en stormakt för klimatet. Dvs allt annat än lagom.
Det intressanta är att beskåda de redan etablerade partierna som nu har tvärvänt under galgen. Mångkulturism och kompetensregn hör numer hemma hos Löjliga Familjen och i en skrattspegel.
Integrationen är en katastrof då vi har ständigt växande parallell samhällen och där bokstavstro är frukost för importerad analfabetism. Kravlösheten är beslående. Statistiken för nyanlända (förutom ukrainska kvinnor) i arbete eller självklarheten att lära det nya landets språk, är grotesk. Vi har i vårt land över 600.000 bidragsberoende hästväljare som inte klarar sig på egen hand. Hur mycket klarar ett land att mäkta med i konstgjord andning och i komplett kravlöshet? Leif Östling hade så rätt när han kläckte ur sig "vad får vi för pengarna?" varpå givetvis åsiktscentrifugen i vänstermedia gick igång.
Slutsatsen blir som följer- I ett kravlöst land så göder och föder man enbart nya kravmaskiner, mänskliga fågelungar som förväntar sig bli matade med än mer och större av den näring som hederligt folk är tvungna till att bidraga med.
Om Sveriges huvudproblem de senaste åren är att vi har haft för stor invandring från alltför avvikande kulturer, så är Dousas lösning att blanda dessa ickeeuropéer med svenskarna dödsstöten för den svenska kultur vi vill ha. Integration fungerar när invandringen är liten och likartat. Idag är det segregation och återvandring som behövs. Ju mer vi svenskar tar ansvar för att motverka integrationen, desto bättre Sverige kommer vi att få.
Tidsanda, även Zeitgeist, ett tyskt uttryck som bokstavligt översätts som: Zeit, tid; Geist, ande, betyder "tidsålderns och det dåvarande samhällets anda" avser det intellektuella, kulturella, etiska och politiska klimatet under en viss tidsperiod. Tidsandan är därför mycket betydelsefullt för beslutsfattande. Jag avser att ge ett antal exempel från den politiska sfären.
Det är fem politiska mycket viktiga beslut för Sverige som jag avser måste ändras. De gäller:
1. Brottsbalken (BrB) från 1965, som är den centrala straffrättsliga lagen i Sverige, och 1974 års kriminalvårdsreform
2. Rösträttsålderns sänkning från 21 år till 18 år per den 1 juli 1974.
3. Regeringens proposition 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken.
4. Riksdagens beslut att införa flerbarnstillägg med början den 1 januari 1982.
5. Riksdagens beslut om rätt till personlig assistans (LSS) 1993:387.
Samtliga dessa beslut, nu omkring 30 - 50 år gamla, bör bedömas som produkter av sin tid eller som resultat av den då rådande tidsandan. Idag är tidsandan helt annorlunda och därför måste dessa beslut ändras radikalt.
Har inte lyssnat ännu men ville bara göra en snabb kommentar. Jag tycker det blir allt tydligare att vi inte kan lösa invandringsproblematiken med ett generöst välfärdssystem. Ta bara diskussionen som varit nu mer kvinnor från Somalia som vill ha så många barn som möjligt, en familj med tio barn diskuterades i Expressen. Hon tyckte hon har rätt att skaffa så många barn hon vill, men uppenbart bygger det på bidrag. Med bidrag har hon råd. Ironiskt nog har inte dom som inte lever på bidrag och inte är överklass, råd med så många barn. Till och med S börjar diskutera det som ett problem med så många barn men dock inte ur etnisk eller kulturell aspekt. Men vad händer när invandrade kulturer och folk blir allt fler och svenska kulturen bärs upp av allt färre etniska svenskar?
Just nu känns Medborgerlig Samling som det parti med Alexander Bard i spetsen som har bäst idéer för att skapa ett bättre Sverige. Det bygger dock på kraftigt minskade bidrag och minskad välfärd för alla. Accepterar även alla svenskar det?
Jag tror eliten har haft ändå en plan att man vill bygga världens modernaste land vad gäller mångkultur. Med folk från alla jordens hörn och som en vibrerande färgrik mötesplats där affärer och kultur blomstrar. Där ingen rasism finns. Där alla lever i harmoni. Kanske går det att nå men då måste man nog har tydliga regler kring vad som är gemensamt och vilka kulturella företeelser som tillåts. Här har liberalismen gått helt vilse som är tolerant mot intolerans. Och kanske är t.ex. engelska viktigare att lära sig och använda än svenska många gånger.
Men kanske räcker det inte om vi vill rädda Sverige vad gäller svenskhet och västerländsk kultur grundat i demokrati. Om situationen blir extrem kanske det krävs extrema metoder för att rädda Sverige. Som t.ex. det AFS föreslår med att många invandrare får lämna Sverige och se sina svenska medborgarskap upphävda.
Vi svenskar är rätt hjärntvättade och det märks om man säger så här. Norge tillhör norrmännen. Danmark tillhör danskarna. Nån som regerar på det? Inte, smaka då på denna. Sverige tillhör svenskarna.
Det är sannerligen väldigt, väldigt, väldigt illa ställt i cyklopernas land som Karl Ove Knausgård träffande benämnde broderlandet. Sänder ett tips på belysande intervju av Johan Westerholm med Aron Flam som bakgrund/förklaring till "situation Sverige" (jag tror inte någon annan plan funnits än att i varje givet läge maximera egen makt, positioner och gillande av likar): https://www.youtube.com/watch?v=yEV0-qWAuQo
Jag ser faktiskt medlemskap i NATO som en nyckel till att lösa det hela. Med NATO kan vi förhoppningsvis nu äntligen avsluta skulden vi känt att vi kom billigt undan andra världskriget (bli en humanitär stormakt som kompensation). Vi kan få mer självförtroende att stå upp mot t ex islamism. Andra NATO länder kommer inte acceptera om Sverige är pro islam liksom att vi troligen kommer få tillgång till bättre information och verktyg att motverka extremism. Kanske kan vi även avsluta flera hundra år av stormaktsdrömmar Sverige har haft som en av världens äldsta nationalstater. Senaste drömmen är ju att bli en stormakt för klimatet. Dvs allt annat än lagom.
Det intressanta är att beskåda de redan etablerade partierna som nu har tvärvänt under galgen. Mångkulturism och kompetensregn hör numer hemma hos Löjliga Familjen och i en skrattspegel.
Integrationen är en katastrof då vi har ständigt växande parallell samhällen och där bokstavstro är frukost för importerad analfabetism. Kravlösheten är beslående. Statistiken för nyanlända (förutom ukrainska kvinnor) i arbete eller självklarheten att lära det nya landets språk, är grotesk. Vi har i vårt land över 600.000 bidragsberoende hästväljare som inte klarar sig på egen hand. Hur mycket klarar ett land att mäkta med i konstgjord andning och i komplett kravlöshet? Leif Östling hade så rätt när han kläckte ur sig "vad får vi för pengarna?" varpå givetvis åsiktscentrifugen i vänstermedia gick igång.
Slutsatsen blir som följer- I ett kravlöst land så göder och föder man enbart nya kravmaskiner, mänskliga fågelungar som förväntar sig bli matade med än mer och större av den näring som hederligt folk är tvungna till att bidraga med.
Om Sveriges huvudproblem de senaste åren är att vi har haft för stor invandring från alltför avvikande kulturer, så är Dousas lösning att blanda dessa ickeeuropéer med svenskarna dödsstöten för den svenska kultur vi vill ha. Integration fungerar när invandringen är liten och likartat. Idag är det segregation och återvandring som behövs. Ju mer vi svenskar tar ansvar för att motverka integrationen, desto bättre Sverige kommer vi att få.
Intressant samtal och gillar mkt Ivar att du alltid först har den/det senast aktuella i podden. Mvh
Så intressant och bra👍