Snart två år har gått sedan pandemin bröt ut. Coronakommissionen har släppt sitt andra delbetänkande med slutsatser om hur Sverige hanterade utbrottet.
Björn Olsen har självklart rätt till sin åsikt och hans perspektiv behövs i öppen debatt, men sanningen är att han är alarmist. Precis som de flesta smittskyddsläkare har han tunnelseende och ser bara sin egen nisch och nitiskt försöker tvinga samhället att satsa stora resurser på bekämpning av relativt ofarliga sjukdomar (smittsamma infektioner i Sverige), till priset av ökad kontroll och ökade restriktioner för människor. Som läkare saknar han förmåga att evaluera risk i ett bredare perspektiv (jag är själv läkare). Han kan inte hälsoekonomi, han har inte gott omdöme att bedöma åtgärder i förhållande till nytta och konsekvenser.
Vi är många som tycker att världen, nästan alla länder, har överreagerat starkt på covid-19 så att det närmast kan betecknas hysteri. Vi ska vara glada att Sverige och Folkhälsomyndigheten haft en så sund och tillbakahållen strategi och det står redan klart att Sveriges strategi varit överlägsen jämförbara länder.
Trots Sveriges måttfulla strategi har covidpandemin kostat samhället minst 500 miljarder kr, säkert det dubbla, och rent hälsoekonomiskt är det ett orimligt högt pris för att begränsa smittspridning och rädda ca 20 000 förhållandevis gamla människors liv. Inom hälsoekonomi har varje vunnet livsår ett värde. Det kan låta cyniskt när man pratar om liv och död, men det är självklart att man i vården måste prioritera eftersom resurserna inte är oändliga.
Björn Olsens strikta pandemistrategi gynnar också indirekt totalitära krafter, krafter som vi ju vet har utnyttjat pandemin för sina syften att radikalt omforma samhället (tex de mäktiga världsledarna bakom Davos och World Economic Forum och masktvångsdemokraterna i USA).
Det är intellektuellt och moraliskt ohederligt att reducera Björn Olsen till ”alarmist” för hela pandemiförloppet. Sveriges övergripande strategi, vägledd av flockimmunitet som man sedermera förnekat, en i möjligaste mån öppen samhällsekonomi, må vara en klok utgångspunkt. Det anmärkningsvärda med denna strategi i Sverige är dock inte dess öppenhet i sig, utan fastmer den självtillräckliga och nonchalanta oförmågan att kombinera denna öppenhet med ett på vetenskap grundat rimligt skydd för den riskgrupp av äldre som inte utan vidare kunnat förlita sig på flockimmunitetens välsignelse.
FHM bedömde initialt att Covid överhuvudtaget inte skulle drabba Sverige, medan Björn Olsen varnade härför. Vem hade rätt? Att då reducera Olsen till ”alarmist” är patetiskt och förljuget.
Pandemistarategin som problemställning är inte endimensionell och om FHM inte i så hög grad präglats av grupptänkande och bl.a. vägrat att lämna ut namn på forskare och de data man baserade sina beslut på till meriterade forskare, om FHM visat mindre arrogans visavi våra grannländers och Västvärldens smittskyddsarbete och i högre grad hörsammat den kritik om lakuner i strategin visavi riskgrupper som Lena Einhorn, Björn Olsen och de 22 forskarna påtalat, så hade den övergripande strategin om öppenhet på ett lång mycket bättre sätt, på vetenskaplig grund, kunnat kombinerats med testning och skalskydd för riskgruppen äldre utan avsevärda samhällskostnader. Det är förljuget att nu skylla på bristande lagerhållning av skyddsutrustning, då FHM initialt som sagt inte bedömde att Sverige skulle drabbas varvid värdefull tid gick förlorad och sedermera efter att pandemin nått Sverige med senfärdighet och oförstående inte tillräckligt kraftfullt uppmärksammade och betonade behovet av proaktivt arbete och skydd för riskgruppen äldre. Att nonchalant tillämpa en utilitaristisk morallära utan att vidta uppenbara mått och steg för att skydda och anpassa strategin för de riskgrupper som exponeras härför, när proaktiva åtgärder finns och när sådana åtgärder tillämpats med framgång i våra grannländer och sedan med förljugen, självgod förnöjsamhet slå sig för bröstet med att vi minsann inte stängde ned hela samhället är bara dumheter.
Mitt motiv är inte att angripa personen Björn Ohlsen. Det är en reko kille, jag har sympati för honom. Men jag vill lyfta fram att han är inte lösningen, han står tyvärr inte för rätt recept.
Du har helt rätt i att FHM och regeringen varit hycklare. Orsaken till Sveriges återhållsamma och sunda pandemistrategi var lustigt nog att de var så oförberedda och senfärdiga, och de anpassade strategin därefter - att sträva mot flockimmunitet under hyfsat kontrollerade förhållanden. Dvs att låta pandemin sprida sig i dess naturliga hastighet, men till en viss gräns. Den hastighet som tillåts av IVA-enheters kapacitet att vårda svårt covid-sjuka. Vi skulle tillåta en smittspridning precis så mycket att svårt sjuka inte skulle nekas sjukhusvård pga fulla avdelningar ("under kurvan-strategin").
Jag ser det som att Sveriges återhållsamma strategi beror inte på gott omdöme hos FHM, utan på slumpen, just de faktorer som du pekar på. Sverige "råkade" få en klok pandemistrategi. Det kunde lika gärna vara tvärtom, att den mest rabiata strategin skulle Sverige stå för (för Sverige är ett kontrollsamhälle där man förlitar sig på att staten tar hand om medborgaren. Nästan allt är styrt uppifrån).
Men när du pratar om "FHM:s arrogans visavi våra grannländers och Västvärldens smittskyddsarbete", där håller jag inte med. Det är precis på den fronten jag menar att Smittskydd har ett tunnelseende. Om du bara ser din egen nisch, hur långt kan du då inte gå för att propagera för att resurser ska satsas på just ditt specialområde? Det är nästan oändligt. Man kan alltid satsa på ännu en kampanj, ännu ett test, ännu en smittspårning, ännu en restriktion för att stävja en viss sorts smitta.
Överlag tycker jag Smittskydd i Sverige är ute och cyklar. De är övernitiska. Och personer som Björn Ohlsen företräder precis denna linje. I tredje världen dör folk som flugor av olika infektioner. Inte i Sverige. Här är de facto infektionssjukdom ett förhållandevis litet problem.
Jag tycker att infektionsbekämpning i Sverige är extremt välutvecklat, med extremt organiserade vaccinationsprogram för barn, strukturerad smittspårning, information till folket, återhållsam antibiotikanvändning etc. Svensk vård har brister på helt andra områden som förtjänar mycket mer uppmärksamhet (kvaliteten på våra läkare som ofta utbildats på många olika håll i världen, språkkunskaper, tillgänglighet, väntetider).
I egenskap av att själv vara läkare, när jag vet att kvaliteten brister gällande upptäckande, kunskap och behandling av folksjukdomar som hjärtsjukdom och cancer, eller för den delen utmattningssyndrom och kronisk smärta, då har jag problem med denna extrema fokus på en relativt ofarlig virussjukdom som covid-19.
Jag tycker överlag samhällets hantering av covidpandemin är en hysteri och total skandal. Tyvärr inte bara i Sverige utan ännnu mer i andra länder, särskilt USA där det är hårt politiserat. Hur kan en så pass ofarlig smittsjukdom (allting är relativt) som företrädesvis drabbar äldre anses som ett jätteproblem, som en pandemi, som en farsot som ska drabba hela samhället?
Som ett exempel, en lustig sak som jag slogs av redan våren 2020 var att initialt (baserat på tidiga rapporter från Kina) trodde man ju att dödligheten av covid-19 var 3%. När det efter redan ett par månader stod klart att dödligheten i själva verket var betydligt lägre, snarare max 0,6%, så lyftes det aldrig fram i media, inte i sjukvården heller, det var som att ingen var glad för det. Jag tyckte det var så märkligt. Borde vi inte omvärdera hotet från något som vi trodde dödar var 33:e person när vi får fakta som tyder på att det bara dödar var 160:e?
Idag är dödligheten för covid-19 ca 0,3%, vilket är ganska nära en vanlig säsongsinfluensas på 0,1-0,15%, men det är är som att fortfarande ingen bryr sig om det. Det är nästan som att covid anses vara lika farligt och skrämmande idag som det var i det totala mörkret i februari-mars 2020, när världen knappt visste något.
I min värld som läkare, allting handlar om risk och farlighet. Och jag sliter mitt hår när det gäller covidpandemin. Om något har hög risk så förtjänar det stor uppmärksamhet, om något har begränsad risk så är det faktiskt inte så noga. Jag har aldrig lyft ett ögonbryn för säsongsinfluensa och jag vet att mina kollegor har aldrig betraktat det som något särskilt farligt. Så hur kan något som bara är ungefär dubbelt så riskfyllt betraktas som något extraordinärt? Det är ologiskt.
Covid-19 har fortfarande stämpeln att vara något jättefarligt, något extraordinärt som kräver alla dessa specialåtgärder (tex det att vi i personalen fortfarande tvingas bära ansiktsmasker på jobbet även när vi träffar patienter utan några som helst luftvägssymtom).
Jag ser covid som en scam, en stor skandal. Överdriven farlighet, total misinformation. En sjukdom som går lång över vanlig sjukvård och vanliga sjukdomar. Det här är är ett event som används som ett verktyg för att kontrollera människor.
I min värld är Björn Ohlsen en snäll människa, en reko läkare, som dock inte ser helhetsbilden utan nördat ner sig i sin lilla smittskyddsvärld och som valt kampen att avslöja (delvis med rätta) inkompetensen hos FHM och andra myndigheter. Men det är inte en person som ger oss särskilt mycket vägledning när det gäller en av vår tids värsta kriser och skandaler.
Det är uppenbart att Björn Olsen som professor i infektionssjukdomar är specialist just inom sitt ämnesområde, detta är en truism, och få kritiskt tänkande medborgare torde förvänta sig att någon enskild expert ska sitta inne med ”lösningen” i dess totalitet, speciellt inte för den övergripande intresseavvägningen på nationell nivå under en pandemi.
I en liberaldemokratisk rättsstat med anspråk på att utgöra en Kunskapsnation skulle man dock kunna förvänta sig att ämnesspecialister tillåts delta dels i den inomakademiska debatten utan att misstänkliggöras;”sluten Facebookgrupp”,
och att ansvarig myndighet under en kris är fullt transparent visavi meriterade forskare och experter i landet. Vidare att samma specialister och professorer även kan delta i offentlig debatt utan att som Einhorn och Olsen utmålas som ”en skam för Sverige”, dissidenter och femtekolonnare.
Ett öppet kunskapssökande förutsätter en pluralitet av röster, och det är av synnerlig vikt att specialister kan kritisera en statlig myndighet även under en kris utan att misstänkliggöras.
Debatt är inte fel. Det är klart att han ska få delta. Och om någon försökt tysta Björn Olsen så är det fel. Jag kände inte till ”en skam för Sverige”-uttalandet.
Jag försvarar inte FHM-maffian eller någon annan maffia av svenska s.k. experter. Jag har inte ett dugg förtroende för Sveriges etablissemang och elit. Tvärtom. Sverige är det sinnessjuka landet där både myndigheter och läkarkåren in i det sista försvarat fejk som "apatiska flyktingbarn" och motarbetat åldersbestämning av asylsökande s.k. ensamkommande afghaner (jag skäms för läkarkåren.)
Jag är varken emot debatt eller transparens, tvärtom. Jag bara uttrycker min åsikt att vi inte ska lyssna på Björn Ohlsen i egenskap av expert på infektionssjukdomar så länge han saknar förmåga och omdöme att bedöma helhetsbilden.
Om Björn Olsen skulle fått sin vilja fram skulle vi idag sitta i en situation som i USA. Där covidpandemin är extremt politiserad och polariserad och där överdrivna restriktioner nyttjas som ett vapen för att kontrollera folket. Med bisarra masktvång och skadliga nedstängningar och restriktioner av mötesfrihet och företagsaktivitet.
Olsen krävde de facto att samhället skulle stängas ner under 2020, mot bättre vetande. Och det är det som gör att jag kallar honom för alarmist.
Ja, vi skulle ha räddat några tusen gamlingar med hans strategi, men till priset av hundratals miljoner kronor varav självklart en viss del hade gått tillbaka för att stärka vården och överlevnaden i andra sjukdomar (vilket redan där gör att nedstängningar inte är värt det, inte ens med motivet att rädda människoliv), och till priset av mindre välstånd och njutning, och till priset av ökad depression och hopplöshet som nedstängningar orsakar (och som är svårt att mäta).
En expert ska leverera kunskap, inte självsäkert diktera för alla andra hur de ska leva.
Tackar. Viktigt värna de svaga. Saknar i diskussionen;
-om mortaliteten som ligger på under 0,2% för bland vanliga vuxna och ännu lägre för delta.
-siffror på eventuellt överdödlighet.
Och om vaccinationerna;
-risker som följer med tvångsvaccinationer och restriktioner. Din rätt till din egen kropp?
-att "vaccinerna" inte fungerar (ska det tas nya injektioner var tredje månad och av vilka typer då? med effekt mot vad och i vilken omfattning och tid? Ingen vet ju.)
-vad gäller för ett pass? att du vaccinerats inom 3 månader tillbaka? passen måste ju kasseras när effekt är borta.
-hur mycket business det ligger bakom (biljoner i kronor förväntas ännu).
-att deltagare i fas 3 normalt ska ha full information om biverkningar.
- att så väl försäkringsbolag, tillverkare och staten har frånsagts sig ansvaret för biverkningar av vaccinerna. Vet folk det?
Förstår fullt ut Björn Olsens ängslan. Oförmågan att diskutera vetenskapligt är skrämmande och det lättsinniga förhållandet till sanning i politik och bland journalister kan göra en sömnlös.
Samma elände gäller klimatfrågan där en saklig genomgripande debatt på statstelevisionen lyser med sin frånvaro.
Att mediehoran och den vandrande folkdomstolen Alex Schulman med iver sparkade på avvikarna, de s.k. 22 forskarna, som vanligt utan minsta sakkunskap eller omdöme, var väl bara att förvänta. Att Expressens kulturredaktion under Jens Liljestrand, med understöd av adjutant Malm knappast gick att skilja från Schulmans dagispolitiska och hånfulla utfall mot kättarna var något mer förvånande, men tydligen en del av ”liberala” Expressens värdegrundsjournalistik. Att Jens Liljestrand på det mest bisarra vis tolkade inomakademisk diskussion inom epidemiologi som en del av ett kulturkrig var direkt löjeväckande, men samtidigt så typiskt för denne vindflöjel, som ironiskt nog doktorerat på Wilhelm Moberg, vars begrepp ”demokraturen”, kulturchef Liljestrand visade sig inställsamt omfamna i praktiken.
Pandemin har på många vis fungerat som ett lackmustest för den storsvenska självgodheten och den infantila konsensusmentalitet som påbjuder blind tilltro till en statlig myndighet för att försvara demokratin mot föreställd populism. Med Orwellsk logik så måste yttrandefrihet och saklig argumentation och inomakademisk debatt kväsas för att försvara det liberaldemokratiska samhället. Att en värdegrundskommissarie som Anne Ramberg gjorde vidriga utfall mot ”kosmopoliten” Lena Einhorn och de 22 forskarna kan troligtvis förklaras med denna vansinniga föreställning, där i praktiken vetenskap, saklig argumentation och yttrandefrihet skall försvaras med dess motsats, av före detta generalsekreteraren för Advokatsamfundet - pinsamt.
Att Anne Ramberg, belönats av utnämningsmakten för sin följsamhet mot Partistaten genom ordförandeposten vid styrelsen för Uppsala Universitet är barockt. Är Anne Ramberg verkligen rätt person att försvara vetenskaplighet och akademisk frihet? Vilka fler ämnesområden förtjänar Rambergs bannbulla utifrån dennes spökdefinition av populism. Kan Ramberg sitta kvar?
Märkligt att ingen vågar diskutera de allvarliga brister inom sjukvården som nästan dagligen långt innan pandemin läckte ut. T.ex är Sverige ett av de länder i Europa med minst antal sjukvårdsplatser per invånare.Tror sjutton att makthavare blev livrädda när de insåg de eventuella konsekvenserna av pandemin.Och när ska sjukvården börja jobba förebyggande och sluta medicinera symptom? Både dyrbart och i många fall ineffektivt.
Viktigt påpekande. Tack. 2017 var min väntetid för operation 10 månader. Sjukvården har varit underdimensionerad i många år. Det har varnats och varnats och inför varje år har de oliks blocken slagit sig för bröstet och bedyrat väljarna om intentionerna att använda skattepengarna till samhällskontraktets viktigaste hörnstenar. 60 miljarder/år till andra länder är i kontexten av faktiska brister i samhällsservicen grotesk. Detta är verkligheten på så många plan. Sjukvård trygghet äldrevård barnomsorg skola rättsväsende. Ingen kommer undan ALLA nämnda områdens brister. Ingen orkar ta emot alla bollar samtidigt. Stressen som lagts på samhällsmedborgarna iom klimatalarmismen och det lilla skitparti som getts utrymme att arbeta full trottle för att styra in landet i Amishstyle men utan tillgång till landsbygd på sikt-ÄR trigger för de flesta utanför Latteland.
Men vi är verkligen sittande på kanten till skittunnan med rask att trilla i gällande primärvården idag!
Jag fasar för valåret och spyr redan nu av kommande Sosseplakat som ska skräpa ner landet. ”Klimatsmart” någon?
Fruktansvärt bra! Precis sådär har jag uppfattat det från början. Bor i uk, som alls inte gjort allting rätt, men ibland känns det som att man befunnit sig på en annan planet än Sverige. 🙏🏼🙏🏼🙏🏼
Han visar på alla de idiotiska felsteg som Folkhälsomyndigheten och regeringen tillät sig göra. Dessutom hur den inkompetenta och handlingsovilliga regeringen och FHM gjorde sitt bästa för att slakta dem som nu de facto hade rätt!
Björn Olsen har självklart rätt till sin åsikt och hans perspektiv behövs i öppen debatt, men sanningen är att han är alarmist. Precis som de flesta smittskyddsläkare har han tunnelseende och ser bara sin egen nisch och nitiskt försöker tvinga samhället att satsa stora resurser på bekämpning av relativt ofarliga sjukdomar (smittsamma infektioner i Sverige), till priset av ökad kontroll och ökade restriktioner för människor. Som läkare saknar han förmåga att evaluera risk i ett bredare perspektiv (jag är själv läkare). Han kan inte hälsoekonomi, han har inte gott omdöme att bedöma åtgärder i förhållande till nytta och konsekvenser.
Vi är många som tycker att världen, nästan alla länder, har överreagerat starkt på covid-19 så att det närmast kan betecknas hysteri. Vi ska vara glada att Sverige och Folkhälsomyndigheten haft en så sund och tillbakahållen strategi och det står redan klart att Sveriges strategi varit överlägsen jämförbara länder.
Trots Sveriges måttfulla strategi har covidpandemin kostat samhället minst 500 miljarder kr, säkert det dubbla, och rent hälsoekonomiskt är det ett orimligt högt pris för att begränsa smittspridning och rädda ca 20 000 förhållandevis gamla människors liv. Inom hälsoekonomi har varje vunnet livsår ett värde. Det kan låta cyniskt när man pratar om liv och död, men det är självklart att man i vården måste prioritera eftersom resurserna inte är oändliga.
Björn Olsens strikta pandemistrategi gynnar också indirekt totalitära krafter, krafter som vi ju vet har utnyttjat pandemin för sina syften att radikalt omforma samhället (tex de mäktiga världsledarna bakom Davos och World Economic Forum och masktvångsdemokraterna i USA).
Det är intellektuellt och moraliskt ohederligt att reducera Björn Olsen till ”alarmist” för hela pandemiförloppet. Sveriges övergripande strategi, vägledd av flockimmunitet som man sedermera förnekat, en i möjligaste mån öppen samhällsekonomi, må vara en klok utgångspunkt. Det anmärkningsvärda med denna strategi i Sverige är dock inte dess öppenhet i sig, utan fastmer den självtillräckliga och nonchalanta oförmågan att kombinera denna öppenhet med ett på vetenskap grundat rimligt skydd för den riskgrupp av äldre som inte utan vidare kunnat förlita sig på flockimmunitetens välsignelse.
FHM bedömde initialt att Covid överhuvudtaget inte skulle drabba Sverige, medan Björn Olsen varnade härför. Vem hade rätt? Att då reducera Olsen till ”alarmist” är patetiskt och förljuget.
Pandemistarategin som problemställning är inte endimensionell och om FHM inte i så hög grad präglats av grupptänkande och bl.a. vägrat att lämna ut namn på forskare och de data man baserade sina beslut på till meriterade forskare, om FHM visat mindre arrogans visavi våra grannländers och Västvärldens smittskyddsarbete och i högre grad hörsammat den kritik om lakuner i strategin visavi riskgrupper som Lena Einhorn, Björn Olsen och de 22 forskarna påtalat, så hade den övergripande strategin om öppenhet på ett lång mycket bättre sätt, på vetenskaplig grund, kunnat kombinerats med testning och skalskydd för riskgruppen äldre utan avsevärda samhällskostnader. Det är förljuget att nu skylla på bristande lagerhållning av skyddsutrustning, då FHM initialt som sagt inte bedömde att Sverige skulle drabbas varvid värdefull tid gick förlorad och sedermera efter att pandemin nått Sverige med senfärdighet och oförstående inte tillräckligt kraftfullt uppmärksammade och betonade behovet av proaktivt arbete och skydd för riskgruppen äldre. Att nonchalant tillämpa en utilitaristisk morallära utan att vidta uppenbara mått och steg för att skydda och anpassa strategin för de riskgrupper som exponeras härför, när proaktiva åtgärder finns och när sådana åtgärder tillämpats med framgång i våra grannländer och sedan med förljugen, självgod förnöjsamhet slå sig för bröstet med att vi minsann inte stängde ned hela samhället är bara dumheter.
Mitt motiv är inte att angripa personen Björn Ohlsen. Det är en reko kille, jag har sympati för honom. Men jag vill lyfta fram att han är inte lösningen, han står tyvärr inte för rätt recept.
Du har helt rätt i att FHM och regeringen varit hycklare. Orsaken till Sveriges återhållsamma och sunda pandemistrategi var lustigt nog att de var så oförberedda och senfärdiga, och de anpassade strategin därefter - att sträva mot flockimmunitet under hyfsat kontrollerade förhållanden. Dvs att låta pandemin sprida sig i dess naturliga hastighet, men till en viss gräns. Den hastighet som tillåts av IVA-enheters kapacitet att vårda svårt covid-sjuka. Vi skulle tillåta en smittspridning precis så mycket att svårt sjuka inte skulle nekas sjukhusvård pga fulla avdelningar ("under kurvan-strategin").
Jag ser det som att Sveriges återhållsamma strategi beror inte på gott omdöme hos FHM, utan på slumpen, just de faktorer som du pekar på. Sverige "råkade" få en klok pandemistrategi. Det kunde lika gärna vara tvärtom, att den mest rabiata strategin skulle Sverige stå för (för Sverige är ett kontrollsamhälle där man förlitar sig på att staten tar hand om medborgaren. Nästan allt är styrt uppifrån).
Men när du pratar om "FHM:s arrogans visavi våra grannländers och Västvärldens smittskyddsarbete", där håller jag inte med. Det är precis på den fronten jag menar att Smittskydd har ett tunnelseende. Om du bara ser din egen nisch, hur långt kan du då inte gå för att propagera för att resurser ska satsas på just ditt specialområde? Det är nästan oändligt. Man kan alltid satsa på ännu en kampanj, ännu ett test, ännu en smittspårning, ännu en restriktion för att stävja en viss sorts smitta.
Överlag tycker jag Smittskydd i Sverige är ute och cyklar. De är övernitiska. Och personer som Björn Ohlsen företräder precis denna linje. I tredje världen dör folk som flugor av olika infektioner. Inte i Sverige. Här är de facto infektionssjukdom ett förhållandevis litet problem.
Jag tycker att infektionsbekämpning i Sverige är extremt välutvecklat, med extremt organiserade vaccinationsprogram för barn, strukturerad smittspårning, information till folket, återhållsam antibiotikanvändning etc. Svensk vård har brister på helt andra områden som förtjänar mycket mer uppmärksamhet (kvaliteten på våra läkare som ofta utbildats på många olika håll i världen, språkkunskaper, tillgänglighet, väntetider).
I egenskap av att själv vara läkare, när jag vet att kvaliteten brister gällande upptäckande, kunskap och behandling av folksjukdomar som hjärtsjukdom och cancer, eller för den delen utmattningssyndrom och kronisk smärta, då har jag problem med denna extrema fokus på en relativt ofarlig virussjukdom som covid-19.
Jag tycker överlag samhällets hantering av covidpandemin är en hysteri och total skandal. Tyvärr inte bara i Sverige utan ännnu mer i andra länder, särskilt USA där det är hårt politiserat. Hur kan en så pass ofarlig smittsjukdom (allting är relativt) som företrädesvis drabbar äldre anses som ett jätteproblem, som en pandemi, som en farsot som ska drabba hela samhället?
Som ett exempel, en lustig sak som jag slogs av redan våren 2020 var att initialt (baserat på tidiga rapporter från Kina) trodde man ju att dödligheten av covid-19 var 3%. När det efter redan ett par månader stod klart att dödligheten i själva verket var betydligt lägre, snarare max 0,6%, så lyftes det aldrig fram i media, inte i sjukvården heller, det var som att ingen var glad för det. Jag tyckte det var så märkligt. Borde vi inte omvärdera hotet från något som vi trodde dödar var 33:e person när vi får fakta som tyder på att det bara dödar var 160:e?
Idag är dödligheten för covid-19 ca 0,3%, vilket är ganska nära en vanlig säsongsinfluensas på 0,1-0,15%, men det är är som att fortfarande ingen bryr sig om det. Det är nästan som att covid anses vara lika farligt och skrämmande idag som det var i det totala mörkret i februari-mars 2020, när världen knappt visste något.
I min värld som läkare, allting handlar om risk och farlighet. Och jag sliter mitt hår när det gäller covidpandemin. Om något har hög risk så förtjänar det stor uppmärksamhet, om något har begränsad risk så är det faktiskt inte så noga. Jag har aldrig lyft ett ögonbryn för säsongsinfluensa och jag vet att mina kollegor har aldrig betraktat det som något särskilt farligt. Så hur kan något som bara är ungefär dubbelt så riskfyllt betraktas som något extraordinärt? Det är ologiskt.
Covid-19 har fortfarande stämpeln att vara något jättefarligt, något extraordinärt som kräver alla dessa specialåtgärder (tex det att vi i personalen fortfarande tvingas bära ansiktsmasker på jobbet även när vi träffar patienter utan några som helst luftvägssymtom).
Jag ser covid som en scam, en stor skandal. Överdriven farlighet, total misinformation. En sjukdom som går lång över vanlig sjukvård och vanliga sjukdomar. Det här är är ett event som används som ett verktyg för att kontrollera människor.
I min värld är Björn Ohlsen en snäll människa, en reko läkare, som dock inte ser helhetsbilden utan nördat ner sig i sin lilla smittskyddsvärld och som valt kampen att avslöja (delvis med rätta) inkompetensen hos FHM och andra myndigheter. Men det är inte en person som ger oss särskilt mycket vägledning när det gäller en av vår tids värsta kriser och skandaler.
Det är uppenbart att Björn Olsen som professor i infektionssjukdomar är specialist just inom sitt ämnesområde, detta är en truism, och få kritiskt tänkande medborgare torde förvänta sig att någon enskild expert ska sitta inne med ”lösningen” i dess totalitet, speciellt inte för den övergripande intresseavvägningen på nationell nivå under en pandemi.
I en liberaldemokratisk rättsstat med anspråk på att utgöra en Kunskapsnation skulle man dock kunna förvänta sig att ämnesspecialister tillåts delta dels i den inomakademiska debatten utan att misstänkliggöras;”sluten Facebookgrupp”,
och att ansvarig myndighet under en kris är fullt transparent visavi meriterade forskare och experter i landet. Vidare att samma specialister och professorer även kan delta i offentlig debatt utan att som Einhorn och Olsen utmålas som ”en skam för Sverige”, dissidenter och femtekolonnare.
Ett öppet kunskapssökande förutsätter en pluralitet av röster, och det är av synnerlig vikt att specialister kan kritisera en statlig myndighet även under en kris utan att misstänkliggöras.
Debatt är inte fel. Det är klart att han ska få delta. Och om någon försökt tysta Björn Olsen så är det fel. Jag kände inte till ”en skam för Sverige”-uttalandet.
Jag försvarar inte FHM-maffian eller någon annan maffia av svenska s.k. experter. Jag har inte ett dugg förtroende för Sveriges etablissemang och elit. Tvärtom. Sverige är det sinnessjuka landet där både myndigheter och läkarkåren in i det sista försvarat fejk som "apatiska flyktingbarn" och motarbetat åldersbestämning av asylsökande s.k. ensamkommande afghaner (jag skäms för läkarkåren.)
Jag är varken emot debatt eller transparens, tvärtom. Jag bara uttrycker min åsikt att vi inte ska lyssna på Björn Ohlsen i egenskap av expert på infektionssjukdomar så länge han saknar förmåga och omdöme att bedöma helhetsbilden.
Om Björn Olsen skulle fått sin vilja fram skulle vi idag sitta i en situation som i USA. Där covidpandemin är extremt politiserad och polariserad och där överdrivna restriktioner nyttjas som ett vapen för att kontrollera folket. Med bisarra masktvång och skadliga nedstängningar och restriktioner av mötesfrihet och företagsaktivitet.
Olsen krävde de facto att samhället skulle stängas ner under 2020, mot bättre vetande. Och det är det som gör att jag kallar honom för alarmist.
Ja, vi skulle ha räddat några tusen gamlingar med hans strategi, men till priset av hundratals miljoner kronor varav självklart en viss del hade gått tillbaka för att stärka vården och överlevnaden i andra sjukdomar (vilket redan där gör att nedstängningar inte är värt det, inte ens med motivet att rädda människoliv), och till priset av mindre välstånd och njutning, och till priset av ökad depression och hopplöshet som nedstängningar orsakar (och som är svårt att mäta).
En expert ska leverera kunskap, inte självsäkert diktera för alla andra hur de ska leva.
Tackar. Viktigt värna de svaga. Saknar i diskussionen;
-om mortaliteten som ligger på under 0,2% för bland vanliga vuxna och ännu lägre för delta.
-siffror på eventuellt överdödlighet.
Och om vaccinationerna;
-risker som följer med tvångsvaccinationer och restriktioner. Din rätt till din egen kropp?
-att "vaccinerna" inte fungerar (ska det tas nya injektioner var tredje månad och av vilka typer då? med effekt mot vad och i vilken omfattning och tid? Ingen vet ju.)
-vad gäller för ett pass? att du vaccinerats inom 3 månader tillbaka? passen måste ju kasseras när effekt är borta.
-hur mycket business det ligger bakom (biljoner i kronor förväntas ännu).
-att deltagare i fas 3 normalt ska ha full information om biverkningar.
- att så väl försäkringsbolag, tillverkare och staten har frånsagts sig ansvaret för biverkningar av vaccinerna. Vet folk det?
Och hur många har fått tillgång till Ivermektin?
Förstår fullt ut Björn Olsens ängslan. Oförmågan att diskutera vetenskapligt är skrämmande och det lättsinniga förhållandet till sanning i politik och bland journalister kan göra en sömnlös.
Samma elände gäller klimatfrågan där en saklig genomgripande debatt på statstelevisionen lyser med sin frånvaro.
Att mediehoran och den vandrande folkdomstolen Alex Schulman med iver sparkade på avvikarna, de s.k. 22 forskarna, som vanligt utan minsta sakkunskap eller omdöme, var väl bara att förvänta. Att Expressens kulturredaktion under Jens Liljestrand, med understöd av adjutant Malm knappast gick att skilja från Schulmans dagispolitiska och hånfulla utfall mot kättarna var något mer förvånande, men tydligen en del av ”liberala” Expressens värdegrundsjournalistik. Att Jens Liljestrand på det mest bisarra vis tolkade inomakademisk diskussion inom epidemiologi som en del av ett kulturkrig var direkt löjeväckande, men samtidigt så typiskt för denne vindflöjel, som ironiskt nog doktorerat på Wilhelm Moberg, vars begrepp ”demokraturen”, kulturchef Liljestrand visade sig inställsamt omfamna i praktiken.
Pandemin har på många vis fungerat som ett lackmustest för den storsvenska självgodheten och den infantila konsensusmentalitet som påbjuder blind tilltro till en statlig myndighet för att försvara demokratin mot föreställd populism. Med Orwellsk logik så måste yttrandefrihet och saklig argumentation och inomakademisk debatt kväsas för att försvara det liberaldemokratiska samhället. Att en värdegrundskommissarie som Anne Ramberg gjorde vidriga utfall mot ”kosmopoliten” Lena Einhorn och de 22 forskarna kan troligtvis förklaras med denna vansinniga föreställning, där i praktiken vetenskap, saklig argumentation och yttrandefrihet skall försvaras med dess motsats, av före detta generalsekreteraren för Advokatsamfundet - pinsamt.
Att Anne Ramberg, belönats av utnämningsmakten för sin följsamhet mot Partistaten genom ordförandeposten vid styrelsen för Uppsala Universitet är barockt. Är Anne Ramberg verkligen rätt person att försvara vetenskaplighet och akademisk frihet? Vilka fler ämnesområden förtjänar Rambergs bannbulla utifrån dennes spökdefinition av populism. Kan Ramberg sitta kvar?
Håller med till 100%.
Märkligt att ingen vågar diskutera de allvarliga brister inom sjukvården som nästan dagligen långt innan pandemin läckte ut. T.ex är Sverige ett av de länder i Europa med minst antal sjukvårdsplatser per invånare.Tror sjutton att makthavare blev livrädda när de insåg de eventuella konsekvenserna av pandemin.Och när ska sjukvården börja jobba förebyggande och sluta medicinera symptom? Både dyrbart och i många fall ineffektivt.
Viktigt påpekande. Tack. 2017 var min väntetid för operation 10 månader. Sjukvården har varit underdimensionerad i många år. Det har varnats och varnats och inför varje år har de oliks blocken slagit sig för bröstet och bedyrat väljarna om intentionerna att använda skattepengarna till samhällskontraktets viktigaste hörnstenar. 60 miljarder/år till andra länder är i kontexten av faktiska brister i samhällsservicen grotesk. Detta är verkligheten på så många plan. Sjukvård trygghet äldrevård barnomsorg skola rättsväsende. Ingen kommer undan ALLA nämnda områdens brister. Ingen orkar ta emot alla bollar samtidigt. Stressen som lagts på samhällsmedborgarna iom klimatalarmismen och det lilla skitparti som getts utrymme att arbeta full trottle för att styra in landet i Amishstyle men utan tillgång till landsbygd på sikt-ÄR trigger för de flesta utanför Latteland.
Men vi är verkligen sittande på kanten till skittunnan med rask att trilla i gällande primärvården idag!
Jag fasar för valåret och spyr redan nu av kommande Sosseplakat som ska skräpa ner landet. ”Klimatsmart” någon?
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/jessica-ahlin-var-enda-fasta-lakaren-pa-halsocentralen-fick-nog-och-sa-upp-mig
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/vardkrisen-i-skelleftea-halsocentraler-kan-tvingas-stanga
Helt korrekt analys om vad som händ och händer
Fruktansvärt bra! Precis sådär har jag uppfattat det från början. Bor i uk, som alls inte gjort allting rätt, men ibland känns det som att man befunnit sig på en annan planet än Sverige. 🙏🏼🙏🏼🙏🏼
Det hade varit intressant att höra en diskussion med immunologen och virologen Ann-Chatrin Engwall!
Grymt bra sammanställning av Björn Olsen!
Han visar på alla de idiotiska felsteg som Folkhälsomyndigheten och regeringen tillät sig göra. Dessutom hur den inkompetenta och handlingsovilliga regeringen och FHM gjorde sitt bästa för att slakta dem som nu de facto hade rätt!