Vesna Prekopic tvingades sluta som rektor när hennes säkerhet inte längre kunde garanteras. I en ny bok undersöker hon hur skolan kunnat bli så farlig för både elever och lärare.
Mitt hopp är att väletablerade, rakryggade och modiga medborgare med invandrarbakgrund ska kunna få ordning på Sverige igen. Vi gammelsvenskar är tillbakahållna av bl a pk-kollektivet - så vi vågar inte tillstå vad vi tycker, tänker och vill. Tack Vesna Prekopic! De mest älskade lärarna när jag gick i skolan (50/60-tal) var de som var stränga men rättvisa. En dröm vore om man inför varje skolstart kunde ha ett enskilt möte mellan elev och en allvarlig och intresserad lärare. I det mötet kan läraren få ett grepp om elevens inställning till skolan och framtiden - eventuella mål och förväntningar. Vet barn alltid varför de går i skolan? Kanske borde den frågan ställas och diskuteras. Möte med en och en elev är viktigt eftersom "tuffingarna" annars väljer att visa upp sig inför kamrater. Även den tuffaste kan bli en annan - man mot man (för jag tror att det ska vara en man som pratar med killarna). Lågeffektiv! Ett så löjligt förhållningssätt. Barn behöver tydliga gränsdragningar. Titta bara på hur mödrarna uppfostrar sina barn i djurvärlden. Ibland rätt så bryskt, men ändå kärleksfullt. Det är den enda rätta vägen för att lära sig hur man kan fungera i den värld man ska leva i. Djurliv eller människoliv. Media har ett ansvar i att lyfta fram goda exempel på personer med invandrarbakgrund som har lyckats och som är nöjda med sina liv. Det finns många, men media väljer oftast att visa misslyckanden och helst ska det vinklas till "synd om". Det vore nog bra om pensionärer kunde engageras som trygghetspersoner i skolan. Då skulle det finnas möjlighet för dem som saknar förebilder att hitta dessa i äldre personer, som har tid och inte är involverade i undervisningen. När stökiga elever måste flyttas från klassen är det oerhört viktigt vilka personer som tar hand om dem under tiden. Det måste handla om tydliga krav - inget flum - men idogt intresse för eleven.
Vi behöver en ny folkrörelse. Vi ALLA vuxna måste hjälpas åt att i alla lägen där vi ser andra bryta mot normer gå in säga till. Jag har sett barn cykla inne i affären, ha fötterna på säten på tåg, väsnas i bibliotek mm och INGEN säger till. Vad skulle hända om 5 vuxna omedelbart sa till? Man behöver inte säga till på ett otrevlig sätt. Men om normbrytande beteende alltid påpekas kommer det att minska. Och om en vuxen sagt till din egen unge, tacka den andra vuxna istället för att börja käfta emot och direkt ta barnets parti. Den skara som blir kvar och fortsätter bryta normer trots att man alltid blir tillsagd kommer vi då kunna hantera.
Mycket bra och intressant. Vi måste verkligen våga prata klartext. När ffa unga pojkar i skolan inte respekterar kvinnor är det naturligtvis helt oacceptabelt. Om det beror på att sharialagar styr dessa attityder och beteenden, måste vi med kraft våga hävda vårt moderna samhälle. Ett modernt samhälle kan inte acceptera sharialagar, klansamhällen och hederskultur. De som vill leva under dessa normer ska inte bo I Sverige. Alla vi, svenskar och invandrare, som vill leva med demokrati och jämlikhet måste ständigt arbeta mot dessa förlegade idéer om vi ska få tillbaka och behålla det Sverige som präglades av framtidstro, jämlikhet och demokrati.
Mitt hopp är att väletablerade, rakryggade och modiga medborgare med invandrarbakgrund ska kunna få ordning på Sverige igen. Vi gammelsvenskar är tillbakahållna av bl a pk-kollektivet - så vi vågar inte tillstå vad vi tycker, tänker och vill. Tack Vesna Prekopic! De mest älskade lärarna när jag gick i skolan (50/60-tal) var de som var stränga men rättvisa. En dröm vore om man inför varje skolstart kunde ha ett enskilt möte mellan elev och en allvarlig och intresserad lärare. I det mötet kan läraren få ett grepp om elevens inställning till skolan och framtiden - eventuella mål och förväntningar. Vet barn alltid varför de går i skolan? Kanske borde den frågan ställas och diskuteras. Möte med en och en elev är viktigt eftersom "tuffingarna" annars väljer att visa upp sig inför kamrater. Även den tuffaste kan bli en annan - man mot man (för jag tror att det ska vara en man som pratar med killarna). Lågeffektiv! Ett så löjligt förhållningssätt. Barn behöver tydliga gränsdragningar. Titta bara på hur mödrarna uppfostrar sina barn i djurvärlden. Ibland rätt så bryskt, men ändå kärleksfullt. Det är den enda rätta vägen för att lära sig hur man kan fungera i den värld man ska leva i. Djurliv eller människoliv. Media har ett ansvar i att lyfta fram goda exempel på personer med invandrarbakgrund som har lyckats och som är nöjda med sina liv. Det finns många, men media väljer oftast att visa misslyckanden och helst ska det vinklas till "synd om". Det vore nog bra om pensionärer kunde engageras som trygghetspersoner i skolan. Då skulle det finnas möjlighet för dem som saknar förebilder att hitta dessa i äldre personer, som har tid och inte är involverade i undervisningen. När stökiga elever måste flyttas från klassen är det oerhört viktigt vilka personer som tar hand om dem under tiden. Det måste handla om tydliga krav - inget flum - men idogt intresse för eleven.
Verkligen bra, sunda och helt rätta åsikter.
Mycket bra pod med Vesnas sunda och kloka tankar och känslor om den svenska skolan.⭐️
Vi behöver en ny folkrörelse. Vi ALLA vuxna måste hjälpas åt att i alla lägen där vi ser andra bryta mot normer gå in säga till. Jag har sett barn cykla inne i affären, ha fötterna på säten på tåg, väsnas i bibliotek mm och INGEN säger till. Vad skulle hända om 5 vuxna omedelbart sa till? Man behöver inte säga till på ett otrevlig sätt. Men om normbrytande beteende alltid påpekas kommer det att minska. Och om en vuxen sagt till din egen unge, tacka den andra vuxna istället för att börja käfta emot och direkt ta barnets parti. Den skara som blir kvar och fortsätter bryta normer trots att man alltid blir tillsagd kommer vi då kunna hantera.
Mycket bra och intressant. Vi måste verkligen våga prata klartext. När ffa unga pojkar i skolan inte respekterar kvinnor är det naturligtvis helt oacceptabelt. Om det beror på att sharialagar styr dessa attityder och beteenden, måste vi med kraft våga hävda vårt moderna samhälle. Ett modernt samhälle kan inte acceptera sharialagar, klansamhällen och hederskultur. De som vill leva under dessa normer ska inte bo I Sverige. Alla vi, svenskar och invandrare, som vill leva med demokrati och jämlikhet måste ständigt arbeta mot dessa förlegade idéer om vi ska få tillbaka och behålla det Sverige som präglades av framtidstro, jämlikhet och demokrati.
Tack Ivar!