Först skapade politikerna friskolesektorn, sedan blev de rika på den. Och så fortsätter det. Men vinsterna är inte det värsta, utan att svaga elever och kommunala skolor skadas av systemet.
Möjligen något off topic, men ändå med viss relevans: Vad sägs om att alla högskolor och universitet åläggs att införa intagningsprov (så som det väl fungerar i exempelvis Finland fortfarande). Vid en första anblick syns det som om det skulle kunna befrämja inriktning på kunskapsinhämtning i grund- och gymnasieskola - en av de större bristerna i svensk skola sedan länge. Det skulle kunna skapa gemensamma mål för både privata och kommunala skolor för de barn som vill kunna vidareutbilda sig (de flesta). Kunde även i någon mån kompensera att nationella prov fortfarande inte rättas av instanser utanför skolorna, vilket försvårar betygsjämförelser.
Suveränt och modigt skrivet. De kommunala skolorna har ju inte en chans som regelverket ser ut. Gärna friskolor men absolut inte Aktiebolagsdrivna skolor. Alla skolor ska drivas enligt offentlighetsprincipen. Det måste bli stopp på denna korruption inom skattefinansierad välfärd.
Mycket bra skrivet. Varit med om att driva dagis, skola. Vi gjorde det inte för att göra vinst på barnen. Mer inflytande, närmare barnen, pedagogik etc. Satsade 1800 kr som vi fick tillbaka när barnen slutade.
Det är säkert helt rätt att det finns korrupta element kring friskolorna p.s.s. som det gärna rekryteras från bekantskapskretsen generellt. Är inte det ett problem okorrelerat till friskolan utan just ett problem i sig? Möjligen är skolan mer utsatt? Det behöver man nog ha fog för för att påstå, kan jag tycka. Annars blir det som skrivs lika låg nivå som den politiska debatten i allmänhet. Jag har uppfattat att det är en nivå man vill hålla sig över i detta forum.
Jag kan se två blinda fläckar i denna veckas text. Det ena är att det implicit argumenteras för att skolan (både den offentliga och de privata) är så bra de kan bli, maximalt värde för eleverna för varje skattekrona så att säga. Tror någon verkligen det? Det marknaden generellt är bra på är att genom mångfald identifiera de bästa metoderna att göra något, nära nog vad som helst som går parallellisera och jämföra. Marknadsskolor är ett försök till det, något för den kommunala skolan att jämföras med. Det går givetvis jämföra skolor på andra sätt. Kanske är det en bättre väg, förmodligen? Det kräver dock att politikerna vågar göra det…
Den andra aspekten som inte ingår i analysen är att skolan, ursäkta språket, är fördjävla dålig! Jag har givetvis själv gått i skolan, har barn som går eller har precis passerad grundskolan. Jag skall inte gå in på detaljer, men det är verkligen illa hur skolan behandlar många elever och hur dåligt de tar tillvara den kapacitet många elever har. Jag kan här både referera till egna och andras erfarenheter. Flera av mina närmsta kollegor vittnar om grova brister i f.f.a. grundskolan. Det rör sig då om ett flertal skolor, i olika kommuner och olika socioekonomiska områden.
Att friskolorna behövs är nog snarare ett symptom på en undermålig skola än att det skulle vara ett axiom att friskolor behövs.
Sonen gick i en skola i området (kommunal). Området är typiskt medelklass. Från förskoleklass till fyran hade deras klass sex olika lärare och parallellklassen fyra. Fritidspersonalomsättningen gick det inte ens att ha koll på. Jag och flera föräldrar var ofta där för att stötta lärarana och fritidspersonalen men trots det var det väldigt stökigt i båda klasserna. I fyran skickade rektorn ut ett mejl till föräldrarna att nu minsann skulle eleverna lära sig att sitta vid sina platser och vara tysta under lektionerna!
Vi hade den stora försynen att få plats på en IES skola där precis allt vände för vår son - från kaos till studiero. Vill härmed inte ha sagt att jag förespråkar att mina skattemedel delas ut till aktieägare men jag vill, och det vill alla föräldrar, att mina barn får den utbildning de behöver för att kunna nå sin fulla potential.
Det positiva här är att de elever som blev kvar i min sons gamla skola (ca 15 elever började IES eller flyttade ut) nu är ca 40 elever på två klasser och enligt föräldrar till barn där fungerar det mycket bättre.
Min yngre son går i förskoleklass i den kommula skolan och så här långt fungerar hans klass väl men när jag lämnar på morgonen står barna i klungor och håller på med telefonerna på skolgården trots förbud. Jag möter ungar på väg till skolan hela vägen hem trots att det har ringt in sedan flera minuter. Det är de här små skillnaderna som gör det. Det finns regler men den kommunala skolan verkar inte mäkta med att förhålla sig till dem.
Marknadsskolan uppstod för att tillgodose ett behov. Det enda våra politiker behöver göra är att tillgodose det behovet på annat vis då försvinner marknadskolan per automatik. Innan en bra skola kan garanteras av politikerna bör de inte röra friskolor annat än om de inte levererar de akademiska resultat som förväntas.
Det var en lång text, men jag lutar nog mer åt den sanning Henrik Jönsson har i dagens video. (2022-02-26) vinster och utdelning är olika saker och många kommunala skolor gör dem också. Det handlar om vad man gör för pengarna och incitamenten att vara varsam med pengar är inte alltid dåliga, så länge man levererar kvalitet.
Diskursen är skev och socialistisk. Bu för folk som blir rika, men i det här fallet är det kapitalet som startar och investerar i skola, för att sen få den ersättning de förtjänar för levereras utbildning. Problemet är dock ett annat.
Vi ska likriktas och högpresterande elever skall blandas med lågpresterande för att få ett bättre snitt. Planekonomi med barnens kunskaper.
Jag förvånas inte. Pengar gör saker med de allra flesta ska sägas. Det är på det sättet alls inte konstigt. Var och en vill ha det bra och gärna bättre. Det är sannolikt dags att börja ifrågasätta många saker i samhället. Jag känner allt mindre lust att bidra. Bara det. Staten pådyvlar kommuner människor från när och fjärran. De får kommunen betala för under lång tid. Människor lurar systemen på våra pengar. Våldsmän får straffrabatt, brottsoffren får en armbåge! Nä, det är många saker som suger i detta samhälle.
Neutral testning av elevernas kunskaper är oerhört viktigt för att få bort avarterna i skolsektorn. Och utökade befogenheter för skolpersonal att skapa lugn och ordning i skolan. Viss nivågruppering av elever för att öka effektiviteten i undervisningen bör också införas. Och inspektioner av Skolindpektionen ska vara oanmälda. Detta är bara några av de åtgärder som behövs - istället för sk vinstförbud.
Ett par saker bör nämnas som saknas i texten. Kommunala skolor är ofta det större problemet för eleverna (mer mobbing, mindre ordning, sämre stöd för individen, sämre kvalitet i utbildningen etc). Att privatisera utan att ha det grundläggande kravet att beskattning av företag och verksamhet ska ske i Sverige är förkastligt och borde styras upp direkt.
En hel del friskolor är religiösa och t.ex. många kristna skolor ser nedläggningshot av friskolor som ett slag mot religionsfriheten. För S blir det då också en möjlighet att stoppa friskolor med Islam som religion, då det är dom som varit det större problemet.
Jag undrar sen på detta hur det blir om skolor bara drivs i offentlig regi med lärare som då bara är anställda av kommun eller stat. Lärarna tenderar då att bli röda i sin politiska uppfattning likt SVT/SR. Vad händer då med utbildningen? Risken är stor att det blir statlig och socialistisk propaganda som eleverna får i sig under hela skolgången, en slags hjärntvätt där kritisk tänkande inte lärs ut.
Bra, med mer diskussion i detta ämne. Varför inte diskutera var gränsen går för att medborgarna ska uppleva att de kan göra fria val gällande skolan? Är det till exempel verkligen ett fritt val när det inte går att få fram fullständigt och korrekt beslutsunderlag, till exempel inför val av skola? I dag finns viss statistik, men är innehållet verkligen tillförlitligt och korrekt? Kan vi veta om eleverna verkligen har lärt sig det de ska kunna eller hur ofta det har bytts rektor, lärare eller annan personal på de skolor som finns i ”utbudet”, vilket kanske är viktigt för den som ska välja? För att förstå om skolan verkligen har levererat det den är till för, behöver man testa elevernas kunskaper. Avtestning av kunskap som ska fungera rättvist för alla grupper av människor i samhället är komplicerat men oerhört viktigt, kan vi hitta modeller för detta som fungerar, kommer det finnas väldigt bra beslutsunderlag för såväl individ som samhälle, vilket i sin tur kommer att möjliggöra påverkan på skolverksamheten i rätt riktning. Det är mycket märkligt att det inte läggs mer energi på att hitta en mer omfattande, nationell, central och likvärdig modell för avtestning av kunskaper. En annan intressant fråga är själva frågan om vad skolan är till för, vi har tillexempel inte läroplikt utan skolplikt, hur påverkar detta vad som ska vara över eller underordnat, är det ”kunskap” enligt läroplanen eller ”annat”?
Bra och informativ kunskap som behövs för att kunna förstå korruptionen i pengar, och den personliga korruptionen som ingen eller få kan se, eller förstå, i Sverige eftersom den "inte existerar" trots att den finns, den är inte LAG-reglerad och kan därför fortsätta.
Jag ska inte förvanska något. Jag har alltid tyckt att du varit en "skitstövel" som drivit en onyanserad propaganda av värsta slag. Det du skriver här förvånar mig oerhört! Men det ger mig också ett ytterligare bevis på att världen inte är svart eller vit. Det hedrar dig att du kan/vågar skriva denna text och dessutom ha ett huvudargument som annars inte ens anses som relevant, knappt, i debatten. Tack "skitstövel"!
Anledningen till att föräldrar skickar sina barn till friskolor är att den kommunala skolan till stor del misslyckats. Det är egentligen inte pengar det handlar om utan om ideologi. Att en stor del av väljarkåren inte vill ha privata skolor beror mycket på den vänster ideologi som vi har i Sverige, att tjäna pengar är fult. Att få välja skola hör till den valfrihet som hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Länder som har privata skolor har uppnått en mycket hög kunskapsnivå. En gammal tes är att klasser med elever med olika förmågor hjälper varandra så att mer kunskap nås. Snarare är det tvärt om. En lärare har mycket lättare att nå ut med sin undervisning och lägga den på rätt nivå om elever har samma sammansättning vad gäller förmåga och intresse. I artikeln sägs att "Detta trots att friskolorna egentligen saknar behov av mer pengar." men tidigare att "Det rimliga vore väl om allt gick till att förbättra skolverksamheten?" . Menar man att friskolor inte behöver förbättra skolverksamheten? Att kommunala skolors budget inte räcker till beror till stor del på det ökade kostnaderna inom skolan såsom elevvård, administration, speciallärare, extraundervisning osv.
Möjligen något off topic, men ändå med viss relevans: Vad sägs om att alla högskolor och universitet åläggs att införa intagningsprov (så som det väl fungerar i exempelvis Finland fortfarande). Vid en första anblick syns det som om det skulle kunna befrämja inriktning på kunskapsinhämtning i grund- och gymnasieskola - en av de större bristerna i svensk skola sedan länge. Det skulle kunna skapa gemensamma mål för både privata och kommunala skolor för de barn som vill kunna vidareutbilda sig (de flesta). Kunde även i någon mån kompensera att nationella prov fortfarande inte rättas av instanser utanför skolorna, vilket försvårar betygsjämförelser.
Suveränt och modigt skrivet. De kommunala skolorna har ju inte en chans som regelverket ser ut. Gärna friskolor men absolut inte Aktiebolagsdrivna skolor. Alla skolor ska drivas enligt offentlighetsprincipen. Det måste bli stopp på denna korruption inom skattefinansierad välfärd.
Mycket bra skrivet. Varit med om att driva dagis, skola. Vi gjorde det inte för att göra vinst på barnen. Mer inflytande, närmare barnen, pedagogik etc. Satsade 1800 kr som vi fick tillbaka när barnen slutade.
Det är säkert helt rätt att det finns korrupta element kring friskolorna p.s.s. som det gärna rekryteras från bekantskapskretsen generellt. Är inte det ett problem okorrelerat till friskolan utan just ett problem i sig? Möjligen är skolan mer utsatt? Det behöver man nog ha fog för för att påstå, kan jag tycka. Annars blir det som skrivs lika låg nivå som den politiska debatten i allmänhet. Jag har uppfattat att det är en nivå man vill hålla sig över i detta forum.
Jag kan se två blinda fläckar i denna veckas text. Det ena är att det implicit argumenteras för att skolan (både den offentliga och de privata) är så bra de kan bli, maximalt värde för eleverna för varje skattekrona så att säga. Tror någon verkligen det? Det marknaden generellt är bra på är att genom mångfald identifiera de bästa metoderna att göra något, nära nog vad som helst som går parallellisera och jämföra. Marknadsskolor är ett försök till det, något för den kommunala skolan att jämföras med. Det går givetvis jämföra skolor på andra sätt. Kanske är det en bättre väg, förmodligen? Det kräver dock att politikerna vågar göra det…
Den andra aspekten som inte ingår i analysen är att skolan, ursäkta språket, är fördjävla dålig! Jag har givetvis själv gått i skolan, har barn som går eller har precis passerad grundskolan. Jag skall inte gå in på detaljer, men det är verkligen illa hur skolan behandlar många elever och hur dåligt de tar tillvara den kapacitet många elever har. Jag kan här både referera till egna och andras erfarenheter. Flera av mina närmsta kollegor vittnar om grova brister i f.f.a. grundskolan. Det rör sig då om ett flertal skolor, i olika kommuner och olika socioekonomiska områden.
Att friskolorna behövs är nog snarare ett symptom på en undermålig skola än att det skulle vara ett axiom att friskolor behövs.
Sonen gick i en skola i området (kommunal). Området är typiskt medelklass. Från förskoleklass till fyran hade deras klass sex olika lärare och parallellklassen fyra. Fritidspersonalomsättningen gick det inte ens att ha koll på. Jag och flera föräldrar var ofta där för att stötta lärarana och fritidspersonalen men trots det var det väldigt stökigt i båda klasserna. I fyran skickade rektorn ut ett mejl till föräldrarna att nu minsann skulle eleverna lära sig att sitta vid sina platser och vara tysta under lektionerna!
Vi hade den stora försynen att få plats på en IES skola där precis allt vände för vår son - från kaos till studiero. Vill härmed inte ha sagt att jag förespråkar att mina skattemedel delas ut till aktieägare men jag vill, och det vill alla föräldrar, att mina barn får den utbildning de behöver för att kunna nå sin fulla potential.
Det positiva här är att de elever som blev kvar i min sons gamla skola (ca 15 elever började IES eller flyttade ut) nu är ca 40 elever på två klasser och enligt föräldrar till barn där fungerar det mycket bättre.
Min yngre son går i förskoleklass i den kommula skolan och så här långt fungerar hans klass väl men när jag lämnar på morgonen står barna i klungor och håller på med telefonerna på skolgården trots förbud. Jag möter ungar på väg till skolan hela vägen hem trots att det har ringt in sedan flera minuter. Det är de här små skillnaderna som gör det. Det finns regler men den kommunala skolan verkar inte mäkta med att förhålla sig till dem.
Marknadsskolan uppstod för att tillgodose ett behov. Det enda våra politiker behöver göra är att tillgodose det behovet på annat vis då försvinner marknadskolan per automatik. Innan en bra skola kan garanteras av politikerna bör de inte röra friskolor annat än om de inte levererar de akademiska resultat som förväntas.
Titta gärna på Henrik Jönssons krönika från idag: https://www.youtube.com/watch?v=-npFS2bMAxw
Varför pratar vi enbart om vinster och inget om hur undervisningen kan förbättras?
Det var en lång text, men jag lutar nog mer åt den sanning Henrik Jönsson har i dagens video. (2022-02-26) vinster och utdelning är olika saker och många kommunala skolor gör dem också. Det handlar om vad man gör för pengarna och incitamenten att vara varsam med pengar är inte alltid dåliga, så länge man levererar kvalitet.
Diskursen är skev och socialistisk. Bu för folk som blir rika, men i det här fallet är det kapitalet som startar och investerar i skola, för att sen få den ersättning de förtjänar för levereras utbildning. Problemet är dock ett annat.
Vi ska likriktas och högpresterande elever skall blandas med lågpresterande för att få ett bättre snitt. Planekonomi med barnens kunskaper.
Jag förvånas inte. Pengar gör saker med de allra flesta ska sägas. Det är på det sättet alls inte konstigt. Var och en vill ha det bra och gärna bättre. Det är sannolikt dags att börja ifrågasätta många saker i samhället. Jag känner allt mindre lust att bidra. Bara det. Staten pådyvlar kommuner människor från när och fjärran. De får kommunen betala för under lång tid. Människor lurar systemen på våra pengar. Våldsmän får straffrabatt, brottsoffren får en armbåge! Nä, det är många saker som suger i detta samhälle.
Neutral testning av elevernas kunskaper är oerhört viktigt för att få bort avarterna i skolsektorn. Och utökade befogenheter för skolpersonal att skapa lugn och ordning i skolan. Viss nivågruppering av elever för att öka effektiviteten i undervisningen bör också införas. Och inspektioner av Skolindpektionen ska vara oanmälda. Detta är bara några av de åtgärder som behövs - istället för sk vinstförbud.
Ett par saker bör nämnas som saknas i texten. Kommunala skolor är ofta det större problemet för eleverna (mer mobbing, mindre ordning, sämre stöd för individen, sämre kvalitet i utbildningen etc). Att privatisera utan att ha det grundläggande kravet att beskattning av företag och verksamhet ska ske i Sverige är förkastligt och borde styras upp direkt.
En hel del friskolor är religiösa och t.ex. många kristna skolor ser nedläggningshot av friskolor som ett slag mot religionsfriheten. För S blir det då också en möjlighet att stoppa friskolor med Islam som religion, då det är dom som varit det större problemet.
Jag undrar sen på detta hur det blir om skolor bara drivs i offentlig regi med lärare som då bara är anställda av kommun eller stat. Lärarna tenderar då att bli röda i sin politiska uppfattning likt SVT/SR. Vad händer då med utbildningen? Risken är stor att det blir statlig och socialistisk propaganda som eleverna får i sig under hela skolgången, en slags hjärntvätt där kritisk tänkande inte lärs ut.
Tack Ivar för att du så väl belyser denna viktiga fråga. Ser fram emot att få ta del av fortsättningen.
Bra, med mer diskussion i detta ämne. Varför inte diskutera var gränsen går för att medborgarna ska uppleva att de kan göra fria val gällande skolan? Är det till exempel verkligen ett fritt val när det inte går att få fram fullständigt och korrekt beslutsunderlag, till exempel inför val av skola? I dag finns viss statistik, men är innehållet verkligen tillförlitligt och korrekt? Kan vi veta om eleverna verkligen har lärt sig det de ska kunna eller hur ofta det har bytts rektor, lärare eller annan personal på de skolor som finns i ”utbudet”, vilket kanske är viktigt för den som ska välja? För att förstå om skolan verkligen har levererat det den är till för, behöver man testa elevernas kunskaper. Avtestning av kunskap som ska fungera rättvist för alla grupper av människor i samhället är komplicerat men oerhört viktigt, kan vi hitta modeller för detta som fungerar, kommer det finnas väldigt bra beslutsunderlag för såväl individ som samhälle, vilket i sin tur kommer att möjliggöra påverkan på skolverksamheten i rätt riktning. Det är mycket märkligt att det inte läggs mer energi på att hitta en mer omfattande, nationell, central och likvärdig modell för avtestning av kunskaper. En annan intressant fråga är själva frågan om vad skolan är till för, vi har tillexempel inte läroplikt utan skolplikt, hur påverkar detta vad som ska vara över eller underordnat, är det ”kunskap” enligt läroplanen eller ”annat”?
Bra och informativ kunskap som behövs för att kunna förstå korruptionen i pengar, och den personliga korruptionen som ingen eller få kan se, eller förstå, i Sverige eftersom den "inte existerar" trots att den finns, den är inte LAG-reglerad och kan därför fortsätta.
Jag ska inte förvanska något. Jag har alltid tyckt att du varit en "skitstövel" som drivit en onyanserad propaganda av värsta slag. Det du skriver här förvånar mig oerhört! Men det ger mig också ett ytterligare bevis på att världen inte är svart eller vit. Det hedrar dig att du kan/vågar skriva denna text och dessutom ha ett huvudargument som annars inte ens anses som relevant, knappt, i debatten. Tack "skitstövel"!
Inget förvånar längre. Minns även en synnerligen billigt försåld vårdcentral.
Anledningen till att föräldrar skickar sina barn till friskolor är att den kommunala skolan till stor del misslyckats. Det är egentligen inte pengar det handlar om utan om ideologi. Att en stor del av väljarkåren inte vill ha privata skolor beror mycket på den vänster ideologi som vi har i Sverige, att tjäna pengar är fult. Att få välja skola hör till den valfrihet som hör hemma i ett demokratiskt samhälle. Länder som har privata skolor har uppnått en mycket hög kunskapsnivå. En gammal tes är att klasser med elever med olika förmågor hjälper varandra så att mer kunskap nås. Snarare är det tvärt om. En lärare har mycket lättare att nå ut med sin undervisning och lägga den på rätt nivå om elever har samma sammansättning vad gäller förmåga och intresse. I artikeln sägs att "Detta trots att friskolorna egentligen saknar behov av mer pengar." men tidigare att "Det rimliga vore väl om allt gick till att förbättra skolverksamheten?" . Menar man att friskolor inte behöver förbättra skolverksamheten? Att kommunala skolors budget inte räcker till beror till stor del på det ökade kostnaderna inom skolan såsom elevvård, administration, speciallärare, extraundervisning osv.