Rysk invasion avstyrkt – var ej klimatkompenserad

Ryssland krigar i Europa – men investeringar i europeiskt försvar blockeras av hållbarhetsregler, där luftvärn klassas som mindre hållbart än kinesisk kolkraft.

Foto: Jonathan Nackstrand/Getty

När Donald Trump nyligen förklarade att USA inte längre garanterar skydd åt Nato-länder som inte uppfyller tvåprocentsmålet, borde det ha varit en väckarklocka för Europas ledare. Men i Bryssel och Strasbourg agerar man fortfarande som om det största hotet mot vår kontinent är klimatet – inte en fientlig stormakt med kärnvapen riktade västerut.

Trots att ryska trupper står vid Ukrainas gräns, och kriget är inne på sitt fjärde år, håller EU fast vid ett hållbarhetsramverk där investeringar i försvarsindustrin fortfarande betraktas som moraliskt suspekta.

I januari 2024 skrev jag om hur Sveriges AP-fonder vägrade investera i försvarsindustrin – trots att samma företag levererade vapensystem till Ukrainas försvar. Jag trodde då att det bara var en tidsfråga innan den hållningen skulle ändras. Och ändå, ett och ett halvt år senare, klassas europeiska försvarsföretag fortfarande som moraliskt problematiska – mitt under ett pågående krig i vårt grannskap.

Har något ändrats? Inte tillräckligt mycket. Inte snabbt nog.

Det är en logik som inte längre går ihop: ESG var tänkt att styra kapital mot ansvarstagande – men i praktiken dränerar det demokratier på försvarsförmåga. Inom EU:s regelverk klassas försvarsindustrin fortfarande som “kontroversiell”, i samma kategori som tobaksbolag och kasinon. Formellt förbjuds bara investeringar i kärnvapen och klusterbomber. Men eftersom försvarsindustrin inte heller klassas som hållbar, har banker och pensionsfonder rutinmässigt exkluderat hela sektorn. I praktiken blir resultatet detsamma – ett totalstopp för investeringar i försvar.

Men ESG är ingen lag. Det är ett system utan tydliga ramar – men med reella konsekvenser. I brist på klar klassificering har ESG blivit ett effektivt filter – utan att formellt förbjuda någonting. Det innebär att banker och pensionsfonder – däribland Sveriges AP-fonder – systematiskt undviker investeringar i det vi samtidigt säger oss behöva mer av: säkerhet, försvarsförmåga, uthållighet.

I USA har hållbarhetsbegreppet blivit politiskt explosivt. Elon Musk kallade 2022 ESG för “en bluff” efter att Tesla exkluderats ur ett index medan ExxonMobil inkluderats. Exxon fick höga poäng för små förbättringar i sin fossila verksamhet – Tesla straffades för interna arbetsmiljöproblem, trots att hela bolagets affärsmodell syftar till minskade utsläpp. Det är ett symboliskt exempel – men inte ett undantag. Det blottlägger en större systembrist: att ESG belönar yta snarare än substans, och allt oftare fungerar som ett verktyg för PR snarare än faktisk förändring.

Kritiken har också fått politiska konsekvenser. I flera amerikanska delstater har lagar införts som förbjuder pensionsfonder att använda ESG-kriterier, med argumentet att det handlar om ”woke-kapitalism” snarare än sund ekonomi. Och Europa är inte immunt. Här riskerar ESG-regelverket att frysa fast hela försvarsfrågan i en byråkratisk form – där värdegrundspolicyer väger tyngre än försörjningslinjer och produktionskapacitet.

Så pass allvarligt är det att flera europeiska länder nyligen höll ett diskret möte i Bryssel för att diskutera en väg runt EU:s ESG-regler. Enligt dokument som Politico tagit del av var Storbritannien drivande bakom idén om en ny överstatlig försvarsbank som ska kunna köpa militär materiel direkt. Syftet: att slippa bokföra dessa utgifter i nationella budgetar – och att kringgå ett regelverk som i praktiken blockerar kapitalflöden till europeisk försvarsindustri. Förutom Storbritannien deltog Polen, Nederländerna, Danmark, Finland och Sverige.