Om krisen eller kriget kommer är jag hjälplös

Ledarskribent fanns inte med på MSB:s lista över samhällsviktiga yrken under covid. Ukrainakriget drev hem poängen. Vad kan jag bidra med egentligen? Detta är min självrannsakan.

Foto: Andrey Popov/Getty images

Jag läser att slöjdlärare larmar om att barn får allt sämre finmotorik. Såhär säger en intervjuad syslöjdslärare:

Finmotoriken var mycket bättre för 15 år sedan. Det är en märkbar skillnad på hur elever exempelvis klarar av att sätta fast mönsterdelar på tyg med knappnålar. Som tydligast blir det när de ska hålla i en virknål eller stickor och försöka jobba med båda händerna samtidigt. Det är för många en omöjlig uppgift.

Varför är det så, frågar journalisten.

Det beror på att de är uppfödda med en skärm framför näsan. De har inte lärt sig att man måste träna på att göra pilliga saker. Och fungerar det inte direkt så ger många upp.

Inte bra för barnen, hann jag tänka. Sedan insåg jag att jag är det där barnet, fast lite äldre ska erkännas. Som barn var jag alldeles för otålig och ointresserad för att lyckas med något av värde i slöjdämnena. Mina föräldrar försökte spara smörknivarna jag gjorde, men diskmaskinen gjorde processen kort med dem. Slutet gott, a…