När blickar blev övergrepp – så pumpar svenska forskare upp siffrorna

När genussekretariatet likställer blickar med övergrepp trissas siffrorna upp rejält. När forskaren Lisa protesterar mot metodfelen blir hon utfryst. Nu sprids siffrorna vidare i EU:s miljonprojekt.

Snabböversikt – läs hela granskningen nedan:

• Siffran som spårade ur: EU-projektet UniSAFE påstod att 62 % av akademiker utsatts för ”genusbaserat våld”. Men enkäten hade bara 3,9 % svarsfrekvens, och likställde obehagliga blickar med fysiska övergrepp.

• Metodfelen bakom rubrikerna: Den använda Latcheva-skalan är ovaliderad, saknar tydlig tidsavgränsning och klassar allt utom ett ”nej” som våld. En validerad metod (COPSOQ) visade i stället 3,5 % utsatta, men gömdes i en fotnot.

• Från tveksam siffra till europeisk policy: Trots uppenbara brister drev projektledarna Fredrik Bondestam och Sofia Strid igenom 62 %-talet i media, EU-konferenser och ansökan till miljardprojektet GenderSAFE, utan att redovisa metodproblemen.

• Fakta blev aktivism: Vetenskaplig kritik reducerades till ”politiska angrepp”, medan höga siffror användes strategiskt för att säkra finansiering – på bekostnad av trovärdigheten kring verkliga övergrepp.

---

Trapphuset är tyst och ödsligt. Lisa står längst ner, med handen på räcket, blickar upp mot fjärde våningen. Där ligger hennes arbetsplats – Nationella sekretariatet för genusforskning – men dit når hon inte längre. Det finns ingen hiss, och hennes lungproblem gör trapporna omöjliga. När hon först påpekade problemet blev reaktionen från ledningen nonchalant: ”Det får vi se över sen.” Men ingen såg över det. Snart började hon misstänka att placeringen kanske inte var helt slumpmässig. Det var kollegorna och cheferna hon hamnat i konflikt med, och ingen tänkte anstränga sig för att lösa hennes situation.

Lisa disputerade i psykologi med en avhandling om professionellas bemötande av personer utsatta för övergrepp. Hon hade publicerat artiklar i internationella tidskrifter och lett forskningsprojekt finansierade av bland annat Brottsoffermyndigheten. Metodologi och trovärdighetsbedömning var hennes specialitet. Hon hade sett mer än de flesta, och visste att slarv eller metodfel kunde ge katastrofala resultat när man forskade om utsatthet.

När hon bad att få vara med på sekretariatets möten via länk nekades hon. De andra satt tillsammans, hon satt ensam hemma vid köksbordet och försökte hänga med. ”Det var inte bara svårt praktiskt – det kändes som en medveten strategi för att tysta mig,” säger hon.

Under hösten 2022 besvarades hennes mejl alltmer sällan. Viktiga beslut fattades utan hennes vetskap. Det borde aldrig ha blivit så här. Våren 2025, två år efter vårt första samtal, har Lisa lämnat sekretariatet efter en lång tids sjukskrivning och utfrysning. Men problemen började långt tidigare.

Den svenska rapporten skrevs inom ramen för UniSAFE (2021–2024)¹ var ett EU-finansierat forskningsprojekt med deltagare från 46 universitet i 15 europeiska länder. Projektets enkät besvarades av drygt 42 000 personer, med resultatet där 62 procent angav att de hade upplevt minst en form av genusbaserat våld (56% av männen och 66% av kvinnorna). Vad som aldrig nämndes i officiell kommunikation var att svarsfrekvensen endast var 3,9 procent.

Första gången Lisa såg siffran från Latcheva-skalan blev hon kall. Femtiotre procent – mer än varannan kvinnlig doktorand skulle vara utsatt.² Hon visste exakt vad det innebar: allvarliga övergrepp blandades ihop med obehagliga blickar och opassande kommentarer. Projektets egen metodrapport erkände att skalan hade brister, ändå lyfte projektledningen fram den högsta siffran.³ Fredrik Bondestam, chef för sekretariatet och vetenskapligt ansvarig för projektet, var drivande i hur siffrorna presenterades. Lisa anade tidigt hur forskningen riskerade att politiseras. Men när hon ifrågasatte varför just den mest spektakulära siffran användes utan reservationer möttes hon av undvikande svar. Hon såg även ett annat problem: skalan hade aldrig validerats externt, något som projektets egen metodrapport erkände.

”Jag ifrågasätter inte kvinnors utsatthet – tvärtom har jag forskat om detta under hela min karriär”, säger Lisa. ”Men forskningen måste göras rätt. När jag såg hur siffrorna användes förstod jag direkt att något gått allvarligt fel.”

Lisa var heller inte ensam i sin kritik. Flera etablerade forskare, däribland Christina Björklund från Karolinska Institutet och KI:s tidigare prorektor Karin Dahlman-Wright, uttryckte samma metodologiska invändningar. Men projektledningen under Bondestams ledning förblev orubblig. Situationen blev snabbt ohållbar.

”Jag orkade inte längre. Jag insåg att jag var tvungen att lämna”, säger hon.

Hon visste inte då hur långt historien skulle sträcka sig, eller att hon snart skulle behöva kämpa för att återfå sin hälsa.

Siffror som inte fick ifrågasättas

Projektets kärna var en paneuropeisk enkät – i Sverige genomförd av en grupp lärosäten och ledd av Nationella sekretariatet för genusforskning – som skulle kartlägga utsatthet i svensk högskola. Huvudmåttet byggde på elva frågor konstruerade av den österrikiska forskaren Rossalina Latcheva. Metoden – en beteendelista – frågade inte direkt om trakasserier eller övergrepp utan räknade alla svar utom ett »nej« som utsatthet. En obehaglig blick hamnade därmed i samma stapel som ett fysiskt övergrepp.⁴

Latcheva-skalan ifrågasattes redan internt. Den hade aldrig validerats externt och saknade en tydlig tidsavgränsning. Måttet fångar om respondenterna någon gång under sin tid i akademin upplevt genusbaserat våld, oavsett allvarlighetsgrad eller när det skedde, vilket gör resultaten svårtolkade och ännu svårare att använda praktiskt. EU-kommissionens metodhandbok (Eurostat, 2021) betonar att enkäter om våldsutsatthet bör ha tydligt definierade referensperioder – ”livstid” och ”senaste 12 månaderna” – för att minska risken för minnesfel och göra resultaten jämförbara. Manualen understryker också vikten av att frågeinstrument genomgår kognitiva tester och pilotstudier före bredare användning i policyarbete. Även om UniSAFE genomförde interna tester, uppfyller inte Latcheva-skalan EU-kommissionens rekommendationer fullt ut, vilket påverkar resultatens tillförlitlighet och användbarhet.⁵

Fredrik Bondestam och Sofia Strid. (Bild: Natalie Greppi, Pavel Koubek)

Lisa påpekar när vi pratar att de faktiskt inte behövde förlita sig enbart på en enda skala:

Utöver Latcheva använde vi en validerad skala – Copenhagen Psycho-Social Questionnaire – där vi ställde frågan om personen under de senaste tolv månaderna hade du blivit utsatt för icke önskvärd sexuell uppmärksamhet, men den siffran hamnade i fotnoterna.

Den validerade och 12-månadersbundna Copenhagen Psycho-Social Questionnaire (COPSOQ)⁶ visade att 3,5 procent varit utsatta⁷. Och COPSOQ⁸ har just de kvaliteter Latcheva-skalan saknar: psykometrisk validering, tydlig tidsram och hög reliabilitet – kontrasten kunde knappt bli tydligare. Trots detta presenterade projektledningen – med Fredrik Bondestam i spetsen – Latcheva-skalans högsta siffra, 53 procent, som huvudresultat.⁹ Doktorander och anställda angav främst kollegor som förövare, medan studenter pekade ut andra studenter – nyanser som aldrig nådde pressmeddelandet.

I sitt skriftliga svar till mig berör Strid inte kritiken mot Latcheva-skalan – att den saknade validering och tidsavgränsning – trots att dessa brister nämnts i projektets egna metodrapporter.

Ironiskt nog hade Bondestam själv redan 2018 varnat för just denna typ av listor. I Vetenskapsrådets översikt Sexuella trakasserier i akademin konstaterade han, ihop med medförfattaren Maja Lundqvist, att prevalens kan pendla “från två till nittiotre procent”¹⁰ beroende på metod​, och varnade för risken med sådana variationer. Ändå användes 2021 en metod som gav just en mycket hög siffra, med de kända bristerna (ingen validering, ingen tidsavgränsning).

Det var flera forskare reagerade på hur Latcheva-skalan användes.

När jag pratar med Karin Dahlman-Wright, då prorektor vid Karolinska Institutet, konstaterar hon att det sammanslagna måttet var svårt att använda i praktiken: ”Utan en tydlig tidsram blir resultaten omöjliga att följa upp eller förebygga.”

Projektets kvantanalytiker Christina Björklund invänder särskilt mot det binära räknandet:

Att bli tittad på likställs med ett övergrepp. Man borde ha utforskat det mer. Jag är ju kvantforskare och tycker att det är viktigt med empiri. När man använder skalor ska de mäta det man har tänkt att det ska mäta.

Liknande kritik återfinns internationellt. En färsk studie i Scottish Journal of Political Economy visar hur beteendelistor kan ge mycket högre siffror än direktfrågor.¹¹ Forskaren Reshma Jagsi har länge varnat för att vaga listor blåser upp siffror och skadar trovärdigheten. Latcheva själv betonar att skalan bör kompletteras med andra mått för att ge en rättvisande bild. I den svenska studien justerade dessutom Statistiska centralbyrån (SCB) flera av svarsalternativen – något som enligt Lisa ytterligare kan ha försvårat internationella jämförelser och försvagat skalans validitet.¹²

När Lisa pressade på om validitet (mäter skalan verkligen rätt sak?) svarade Bondestam med resonemang om reliabilitet (samma resultat vid upprepning).
”Validiteten, själva kärnfrågan om skalan verkligen mäter det den ska, var aldrig säkerställd”, säger Lisa.

Trots intern kritik och metodologiska reservationer fortsatte den uppblåsta siffran att spridas utan förbehåll – först i Sverige, sedan i hela Europa.

När jag mejlar Sofia Strid, vetenskaplig koordinator för UniSAFE, uppger hon att hon inte kände till någon specifik intern reservation, men medger att metodologiska risker, inklusive bortfallsbias, diskuterats i projektets offentliga rapporter. UniSAFE:s egen metodrapport konstaterar uttryckligen att den låga svarsfrekvensen innebär en ”risk för en snedvriden bild”.

I sitt skriftliga svar hävdar Strid att svarsfrekvensen “inte ogiltigförklarar resultaten” och att robusta statistiska viktningar använts. Samtidigt slår metodrapporten, som Strid alltså varit med och samordnat, fast att viktningsmetoder inte kan undanröja risken för snedvridning vid ett så omfattande bortfall. Rent vetenskapligt kan inga viktningar i världen rädda ett så extremt skevt urval. En svarsfrekvens på endast 3,9 procent innebär att de som valt att delta kan skilja sig systematiskt från dem som inte svarat – vilket gör det omöjligt att generalisera resultaten till hela populationen, oavsett hur stabila svaren är inom gruppen.¹³

Problemet med viktning är ännu mer fundamentalt än så. UniSAFE:s viktningar baserades enbart på kön och yrkesstatus (student/doktorand/anställd), vilket ignorerar att urvalet sannolikt är systematiskt snedvridet på andra avgörande punkter. Om benägenheten att svara främst styrts av egen utsatthet för genusbaserat våld eller av ett särskilt starkt intresse för genusfrågor – två variabler som helt saknas i registren och därmed inte kan viktas in – hjälper det inte att väga på kön och status. Tvärtom kan detta förfarande förstärka den skevhet man försöker kompensera för.

Som flera surveymetodologer påpekat (Bethlehem 2008¹⁴; Kulas 2018¹⁵) kan vikter endast korrigera skevheter om bortfallet är slumpmässigt betingat av observerade variabler. Finns det systematiska skillnader i något man inte har mätt – exempelvis erfarenhet av eller benägenhet att rapportera trakasserier – kvarstår denna skevhet som en dold och okorrigerbar felkälla.

I klartext: Man kan bara justera för det man faktiskt har information om. Situationen påminner därmed om Donald Rumsfelds klassiska resonemang om knowns unknowns och unknown unknowns. De faktorer man känner till – kön och yrkesroll – går att justera. Men det verkliga problemet är alla de unknown unknowns, alltså alla faktorer vi varken har data på eller ens fantasi nog att föreställa oss, men som ändå kan explodera som statistiska blindgångare. Finns viktiga skillnader mellan de få som svarat och den stora majoritet som inte gjort det, kan resultaten därför ge en missvisande bild – oavsett hur avancerade statistiska metoder man använder.¹⁶

Ändå fortsatte Strid att offentligt lyfta fram siffran om 62 procent¹⁷ som ett huvudresultat, utan att tydligt redovisa omfattningen av de metodologiska risker som dokumenterats i UniSAFE:s egen metodrapport¹⁸. Hon underlät att nämna att bortfallsbias och bristande validering kunde ge systematiska mätfel – en varning som fanns i det material hon själv haft ansvar för att samordna och kommunicera.¹⁹

När siffran väl etablerats i den svenska debatten spreds den snabbt vidare i medier och politiska sammanhang, där resultaten återgavs utan kritiska förbehåll. Mönstret från Sverige skulle snart upprepas på europeisk nivå.

Marginaliserad för att hon påtalade brister

Den kritik som växte fram mot mätmetoderna inom projektet speglar en bredare oro inom akademin. I en essä i Kvartal varnar filosofen Fredrik Svenaeus för att begreppet sexuella trakasserier i akademin håller på att ”förvandlas till något som i många fall upplevs som bagatellartat eftersom det är frågan om oblyga blickar, klumpiga skämt eller pinsam flört, inte om tafsande eller sexuella kommentarer.” En sådan urvattning, menar han, riskerar att ”skada både forskningens trovärdighet och det konkreta arbetet mot verkliga övergrepp”.

Den tendens Svenaeus pekar på – där kritiska röster marginaliseras och begrepp urvattnas – blev för Lisa en konkret verklighet i arbetet med UniSAFE. Inifrån projektet såg hon hur metodkritik snabbt kom att uppfattas som ett hot mot hela satsningen. ”När jag ändå försökte lyfta problemen, blev jag marginaliserad”, säger hon.

Uppblåst. Foto: Sergio Delle Vedove/Getty

Det räckte med att någon en enda gång fått en obehaglig blick för att hamna i samma kategori som fysiska övergrepp – något Lisa kallar absurt: ”Att likställa att någon tittar obehagligt med att bli fysiskt fasthållen – hur kan man kalla det samma sak? Det är inte vetenskap, det är en ideologisk slutsats förklädd i forskningsdräkt.”

Fredrik Bondestam hade samtidigt en unik maktposition som chef, talesperson och ansvarig forskare. Trots en intern metodbilaga som uttryckligen varnade för risker med missvisande resultat lät han den mest uppseendeväckande siffran – över 50 procent – spridas utan förbehåll. Kritiker pekade på en intressekonflikt: varje invändning mot metoden uppfattades snarare som ett politiskt angrepp än som en vetenskaplig diskussion.

Mönstret var inte nytt. Tidigare medarbetaren Anna-Karin Wyndhamn har beskrivit hur metodkritik möttes av kyla och gradvis uteslutning.

När Latcheva-siffran (53 procent i Sverige, 62 procent i EU) publicerades, slog påståendet ”två av tre kvinnor utsatta för genusbaserat våld” igenom omedelbart i svenska medier. På bara några månader återgavs siffran i ett stort antal artiklar, ledare och debattinlägg – utan att någon gång nämna att den centrala siffran byggde på en svarsfrekvens så låg att den enligt vedertagen vetenskaplig standard borde ha diskvalificerat hela undersökningen. Enligt vad som framkommer i mediegenomgången tycks ingen journalist heller ha ställt några frågor till projektledningen om varför de valt att använda en siffra med så uppenbara metodologiska svagheter, trots att dessa nämndes i de egna rapporterna. Denna typ av okritisk spridning är typisk för vad Svenaeus beskriver som ”politiska normer som ersatt sanningssökandet” inom delar av dagens akademi.

När jag mejlar honom om det svarar Fredrik Bondestam att den låga svarsfrekvensen hanterades med en statistisk metod (multi-level RIM) där svaren vägts efter kön, personal­kategori och ämnesområde. Tanken med detta är att resultaten ska bli representativa för hela universitets­befolkningen. Men UniSAFE:s egen metodrapport medger att denna viktning endast kan kompensera för kända skevheter.²⁰ Rapporten erkänner också att det kan finnas osynliga faktorer, exempelvis att personer med egna erfarenheter av trakasserier oftare väljer att delta. Därför går det enligt rapporten inte att säga med säkerhet åt vilket håll eller hur mycket resultaten fortfarande kan vara snedvridna.

I Sverige var svarsfrekvensen förvisso högre (31,9 procent), men bland studenter – den grupp medier och fackförbund oftast fokuserade på – var den endast 24 procent.²¹ Dessutom hade bara tolv procent av dem som rapporterat utsatthet gjort en formell anmälan, något som UniSAFE:s egna analytiker beskrivit som ”ett otillräckligt policymått”.

Ändå framställdes UniSAFE som Europas mest robusta evidens – “den mest omfattande studien hittills”. I en debattartikel i fackförbundet Publikt (november 2022) krävde Sofia Strid och Fredrik Bondestam en nollvision mot genusbaserat våld – utan att nämna metodbristerna eller metodrapportens varning om att resultaten kunde ge en felaktig bild. Inte heller nämndes den lägre siffran som framkommit med COPSOQ.²²

Under 2023–2024 användes UniSAFE-siffrorna offensivt i workshops²³, upprop och ansökningar till nya EU-projekt – där resultaten inte bara legitimerade krav på åtgärder utan också blev ett strategiskt verktyg för att säkra fortsatt finansiering. Trots kända metodproblem användes siffrorna som centrala bevis i ansökan till GenderSAFE²⁴, som senare beviljades stöd från EU:s forskningsprogram. Varken i ansökan eller i projektpresentationerna nämndes de omfattande bortfallsproblemen eller risken för snedvridna resultat – trots att UniSAFE:s egen metodrapport tydligt varnat för båda²⁵.

I efterhand har Bondestam hävdat att UniSAFE-resultaten inte "säkrade" ansökan. Projektets dokumentation visar dock att siffrorna lyftes fram som en central del av ansökan och behovsbeskrivningen.

Samtidigt som ansökningarna rullade vidare på siffrornas kraft, blev Lisa alltmer utfryst. Lisas mejl besvarades alltmer sällan, hon uteslöts från möten, och hennes namn plockades bort från officiella projektlistor. Hon fick kämpa för att få bort sitt namn från EU-projektets dokumentation. Till slut placerades hon på ett kontor fyra trappor upp utan hiss, trots sina lungproblem. Hösten 2022 nådde hon sin gräns:

Jag förstod att jag måste lämna. Det blev en vändpunkt – inte för att något blev bättre, utan för att jag vägrade låta siffrorna stå oemotsagda.

Dopade siffror fortplantar sig inom EU

Bakom mallen fanns inte bara UniSAFE. Redan 2017 lanserades GENDERACTION, ett EU-finansierat projekt inom Horisont 2020 som etablerade ett nätverk av nationella kontaktpunkter för att främja EU:s jämställdhetsmål inom forskningen. Uppföljaren, GENDERACTIONplus (2022–2025), breddade arbetet och inriktades särskilt på praktiska åtgärder mot genusbaserat våld inom akademin.²⁶ Fredrik Bondestams ”zero-tolerance-mall” utvecklades inom detta senare projekt.

När resultaten från UniSAFE spreds till Bryssel förvandlades de ifrågasatta siffrorna snabbt till oemotsagd sanning. EU:s nya Zero-Tolerance Code of Conduct citerade siffran att "nästan två av tre kvinnliga respondenter"²⁷ inom europeisk akademi utsatts för genusbaserat våld – utan att nämna vare sig den extremt låga svarsfrekvensen (3,9 procent)²⁸ eller att Latcheva-skalans mått saknade både tidsavgränsning och vetenskaplig validering.²⁹

I februari i år lyfte EU-kommissionen dessutom fram UniSAFE som en “success story” på sin portal för forskning och innovation, där resultatet att 62 procent utsatts för genusbaserat våld beskrivs som “unprecedented results” – samtidigt nämns inte med ett ord att endast 3,9 procent av de tillfrågade faktiskt svarade.³⁰

De siffror som väckt oro för överdrifter blev nu grunden för policybeslut, finansieringar och internationella kampanjer.

Trots att UniSAFE:s egen metodrapport³¹ uttryckligen varnade för att bortfall och mätproblem kunde snedvrida resultaten, lyftes siffran fram som ett av huvudargumenten för nya EU-åtgärder – utan att metodbegränsningarna tydligt framhölls.

När Fredrik Bondestam och Sofia Strid stod på scenen vid EU-konferensen Ending gender-based violence in academia i Prag (november 2022) talade de med stor emfas om forskningsläget.

Bondestam slog fast:

We have the data on prevalence in place. We have all the stories […] so we know therefore that there are no more excuses for keeping silent, passive, ignorant, or even tolerant.”

Strid fyllde på att våldet blivit “a near normalized part” av akademisk kultur och att “two in three staff and students had experienced some form of gender-based violence.” Bondestam skärpte budskapet ytterligare:

Combating gender-based violence as a mandatory EU-requirement needs to be put in place now. This is not optional.

Bakom talarna projicerades omslaget till den sammanfattningsrapport (Lipinsky m.fl. 2022) som utgör huvudkällan för siffran 62 procent. I själva rapporttexten – som publiken inte kunde läsa – står tydligt att det totala bortfallet uppgick till 96 procent (svarsfrekvens 3,9 %, bara 2,7 % bland studenter). Varken den uppgiften eller andra metodvarningar nämndes i presentationen.

Det fanns inte utrymme för tvivel. Halvvägs in bad Bondestam om ursäkt för att “han kanske låter arg”; Strid svarade: “I want you to be angry. I want us all to be angry. Anger is good.” Den öppna uppmaningen till ilska förstärkte intrycket av ett aktivistiskt, snarare än vetenskapligt neutralt, framförande — samtidigt som den extrema bortfallssiffran förblev outsagd.³²

Siffran låg sedan till grund för riktlinjer som krävde skärpta policyer, internutbildningar och åtgärdsprogram vid europeiska lärosäten. I ansökan till GenderSAFE-projektet³³, där 62-procentsiffran lyftes fram som ett nyckelargument, nämns överhuvudtaget inte dessa metodologiska begränsningar. UniSAFE:s resultat blev därmed en hörnsten i GenderSAFE:s arbete och i EU:s nolltoleransinitiativ.

Men spridningen stannade inte vid EU:s egna åtgärder.

UniSAFE-forskarna Anne-Laure Humbert och Sofia Strid har i senare forskning³⁴ diskuterat fenomenet ”unwilling trust”³⁵: att offer för genusbaserat våld tvingas lita på institutioner trots att dessa ofta prioriterar sitt eget anseende framför de utsattas bästa. Ironiskt nog beskriver begreppet också träffande UniSAFE-projektets egen hantering av prevalenssiffran (62 procent utsatta, med 66 procent för kvinnor). Trots väldokumenterade metodologiska svagheter, låg svarsfrekvens (3,9 procent) och avsaknad av validering och tidsavgränsning spreds den spektakulära siffran snabbt okritiskt.

I UNESCO:s rapport The Safety of Scientific Researchers (2023)³⁶ framhålls UniSAFE:s siffra som ett huvudresultat med stora bokstäver, utan någon diskussion om metodproblem eller bortfall – samtidigt som UNESCO i andra delar av samma rapport explicit varnar för just den typen av metodbrister i liknande studier. Här blir ironin särskilt tydlig: UniSAFE:s egen bristfälliga siffra legitimeras genom UNESCO och används globalt för nya initiativ mot genusbaserat våld, trots att den enligt UNESCO:s egna kriterier borde ha diskvalificerats.³⁷

Så har det osäkra måttet, trots att forskarna själva känner till metodbristerna, fått eget liv³⁸ – och utgör nu grunden för policysatsningar och miljoninvesteringar långt utanför Europa.

Metodkritik hördes nästan bara i akademiska kretsar. Forskare pekade på självselektion och avsaknad av validering – men lade ofta till brasklappen att verkligheten kunde vara ännu värre. Så blev ett osäkert mått grund för EU:s policy och miljardprogram mot genusbaserat våld.

Lisa fick snart se sina invändningar eka internationellt. En metodexpert vid GESIS, ansvarig för översättningskvalitet, upptäckte att den svenska enkäten saknade den obligatoriska andrahandsgranskaren: Fredrik Bondestam hade översatt själv. I ett mejl skrev experten att agerandet visade ”fullständig ignorans mot kvalitetsstandarder för interkulturella enkäter” och riskerade ”allvarliga konsekvenser för datakvaliteten”.

Efter hennes protest ströks namnet – men först efter att rapporten hunnit publiceras internationellt.³⁹ “Det var redan för sent”, säger Lisa. “Skadan var gjord. Det var ingen liten formalitet – det riskerade hela datakvaliteten.”

Foto: Getty

När jag frågar Sofia Strid om hennes ansvar för översättningen hävdar hon att processen sköttes enligt bästa praxis av GESIS och att ansvaret var kollektivt. Men GESIS egen metodexpert riktade uttrycklig kritik mot den svenska översättningen, eftersom Fredrik Bondestam ensam ansvarade för den utan extern kvalitetsgranskning. Strids påstående stämmer alltså inte överens med den dokumenterade kritiken från GESIS.

Men användningen av osäkra siffror utan metodologiska förbehåll stannade inte vid UniSAFE. Även i svensk politik har liknande mönster blivit tydliga.

Helt nyligen använde utbildningsminister Johan Pehrson (L) resultat från en SULF-undersökning där fyra av tio universitetsanställda uppgav att de någon gång utsatts för hot eller trakasserier. Trots att forskarna betonade studiens stora bortfall (83 procent) och behovet av försiktig tolkning, presenterades siffrorna utan reservationer – även vid regeringens officiella pressträff.

Pehrson gick ännu längre och lyfte fram våld som ett allvarligt hot mot den akademiska friheten. I själva verket var det bara omkring en procent av de svarande som någon gång under sin karriär utsatts för fysiskt våld.

Jämfört med andra yrkesgrupper är detta en låg andel. Vad gäller fysiskt våld utsätts varje år (inte för hela karriären) 44 procent av lågstadielärarna, 15 procent av högstadielärarna, 54 procent av fritidspedagogerna och 35 procent av vård- och omsorgspersonal.⁴⁰

Att använda ett så svagt och selektivt underlag för att måla upp en bild av ett omfattande hot skapar en missvisande bild – och riskerar att underminera förtroendet för verkliga problem.

Precis som i fallet med Latcheva-skalan verkar frestelsen att använda dramatiska siffror väga tyngre än viljan att redovisa verkligheten korrekt.

För Lisa blev detta mer än ett mönster i offentligheten – hon fick erfara vad som hände när metodkritik utmanade en redan etablerad siffra inifrån.

Bombhotet fick interna kritiker att tystna

Höga prevalenstal behövdes för legitimitet och fortsatt finansiering; därför blev kritik mot Latcheva-skalans validitet känslig. Lisa marginaliserades snabbt på grund av sin kritik, och flera medarbetare valde tystnad för att undvika exkludering. ”Jag vet att det är smart att vara tyst i många situationer”, säger Lisa, ”men det är inte min grej.”

Efter ett anonymt bombhot mot sekretariatet i december 2018 blev klimatet ännu mer defensivt. Efter bombhotet upplevde Lisa att sekretariatet slöt sig mer inåt. Fredrik Bondestam bad henne ”stänga ned LinkedIn” för att undvika angrepp. Man byggde murar och fick ännu svårare att ta kritik, menar hon.

Flera anställda beskriver en övervakad lojalitet: ”Det räckte inte att vara tyst – du förväntades säga rätt saker.”

Lisas historia visar hur forskningens gränser förskjuts och resultat blir användbara verktyg, även när de svajar betänkligt. Efter att hon lämnat projektet fortsatte siffran att ”två av tre kvinnor utsatts för genusbaserat våld” inom högskolan spridas vidare som beslutsunderlag – bland annat när EU beviljade 22 miljoner kronor till uppföljaren GenderSAFE. Metodbristerna som Lisa en gång försökte varna för utgör nu hörnstenen i EU:s officiella strategi. Och Bondestam står som huvudförfattare i flera av de rapporter som anför siffran som bevis.

Fredrik Bondestam avböjer oftast öppna debatter om metodfrågan. I sitt skriftliga svar till denna granskning betonar han sin begränsade roll och hänvisar metodfrågor vidare till andra forskare inom UniSAFE-projektet. Han menar att resultaten är giltiga eftersom de statistiskt viktats mot populationen, men berör inte explicit kritiken om avsaknad av tidsavgränsning och adekvat validering. I mejlet tonar han även ned sitt ansvar och beskriver sig enbart som ”rådgivande forskare” vid enkätens framtagande – trots att dokumentation från UniSAFE och GenderSAFE visar att han varit medförfattare till metodavsnitt, deltagit i analysutformning och fungerat som officiell talesperson för projektet.

Två år senare leder Sofia Strid EU-projektet GenderSAFE. Trots den omfattande metodkritiken lutar hon sig fortfarande mot UniSAFE:s siffror, som snabbt etablerades som oomstridda argument vid internationella konferenser – inte minst toppmötet i Bilbao under Spaniens EU-ordförandeskap.⁴¹ Där nämns siffran helt utan brasklappar.⁴²

Tillsammans med Fredrik Bondestam lyfte hon aktivt fram siffran "två av tre" som ett centralt bevis för behovet av strukturella förändringar inom akademin, vid flera EU-konferenser, policyseminarier i Bryssel och nätverksträffar för jämställdhet inom högre utbildning, där siffran återkom som ett nyckelargument både för nya initiativ och för att motivera ytterligare EU-finansiering. Även Strid bagatelliserar i sitt skriftliga svar det individuella ansvaret och framhåller det som kollektivt, trots att hon som vetenskaplig koordinator hade ett uttalat ansvar för att samordna UniSAFE-projektets forskningsdelar. Metodologiska brister, som hon nu säger sig inte känna till, är samtidigt tydligt dokumenterade i material hon själv haft ansvar för att producera och kommunicera.

Lisa såg allt detta hända. Hon såg hur forskningen blev aktivism, och hur fakta böjdes för att ”omvandla kunskap till transformation”, som Bondestam själv skriver.

”Vi måste låta data tala, inte våra önskningar,” säger hon när hon blickar tillbaka.

Det var aldrig fråga om vad som var sant, det var fråga om vad som var rätt sak att säga.

Ju större siffror, desto större legitimitet – och fler resurser.

Epilog

I dag arbetar Lisa med praktiskt stöd till utsatta kvinnor, långt från akademiskt rampljus. ”Egentligen vill jag mest lämna allt detta bakom mig,” säger hon. ”Och det har jag, på det stora hela. Men det är viktigt att det kommer fram.”

Fyra trappor upp ligger fortfarande Nationella sekretariatet för genusforskning. På hemsidan talar man om inkludering, men Lisa är inte längre kvar där. Siffran 62 procent lever dock vidare.

Ivar Arpi

250501: Texten har uppdaterats med fotnoter och en bättre källförteckning

---

Prenumerera på eller stötta Rak höger

I takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.

Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.

Swishnummer: 123-027 60 89

Plusgiro: 198 08 62-5

Bankgiro: 5808-1837

---

Källförteckning (uppdaterad 1 maj 2025)

(alfabetiskt efter första författare eller organisation)

• Adams, A. and Walia, D. (2025), Measuring Workplace Sexual Harassment: A Review. Scott J Polit Econ e12414. https://doi.org/10.1111/sjpe.12414

• Arbetsmiljöverket, (2025-01-23) Hot och våld i vård- och omsorgsboende. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/inspektioner-utredningar-och-kontroller/inspektion/aktuella-inspektioner/hot-och-vald-i-vard--och-omsorgsboende/

• Bergling, Mikael. (2023-04-24) Granskning: Varje timme hotas en lärare av elever. Vi lärare. https://www.vilarare.se/nyheter/skolvald/granskning-varje-timme-hotas-en-larare/#stats

• Bethlehem, J. (2008). Weighting. I P. J. Lavrakas (Ed.), Encyclopedia of survey research methods. Sage. https://doi.org/10.4135/9781412963947.n632

• Bondestam, F. (2024, 27 maj). Online template for a zero-tolerance policy on GBV and SH for RFOs (GENDERACTIONplus Deliverable D 3.3). GENDERACTIONplus. https://genderaction.eu/wp-content/uploads/2024/05/GENDERACTIONplus_D3.3_Online-template-for-a-zero-tolerance-policy-on-GBV-and-SH-for-RFOs.pdf

• Bondestam, F. & Lundqvist, M. (2018). Sexuella trakasserier i akademin – En internationell forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2018-10-15-sexuella-trakasserier-i-akademin.html

• Bondestam, F. & Strid, S. (2022-11-24). "Det krävs strukturella åtgärder mot genusbaserat våld och trakasserier." Publikt. Hämtad 2025-04-25.

• Bondestam, F., & Strid, S. (2022, 24 november). No more excuses: Moving beyond gender-based violence in academia [Keynote-video, Ending Gender-Based Violence in Academia-konferensen, Prag]. SlidesLive. https://slideslive.com/38996051/3-keynote-no-more-excuses-moving-beyond-genderbased-violence-in-academia

• Bondestam, F. m.fl. (2024). GenderSAFE – Methodological Guidelines (Version 1.2). Bryssel: EU Horizon Europe-projektet #101094508.

• Brax, D. m.fl. (2022). Hot och hat mot forskare och lärare vid svenska lärosäten. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning & SULF.

• Burr, H., Berthelsen, H., Moncada, S., Nübling, M., Dupret, E., Demiral, Y., Oudyk, J., Kristensen, T. S., Llorens, C., Navarro, A., Lincke, H.-J., Bocéréan, C., Sahan, C., Smith, P., & Pohrt, A. (2019). The third version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Safety and Health at Work, 10(4), 482–503. https://doi.org/10.1016/j.shaw.2019.10.002

• European Commission (2023). Zero-Tolerance Code of Conduct for Higher Education Institutions. Bryssel: GD EAC.

• European Commission, DG Research & Innovation (2021). Guidelines on Valid Survey Instruments for Gender-Based Violence Projects. Bryssel: European Commission.

• European Commission. (2025, February 13). Tackling gender-based violence in EU research institutions (Success story). https://projects.research-and-innovation.ec.europa.eu/en/projects/success-stories/all/tackling-gender-based-violence-eu-research-institutions

• Europeiska kommissionen. (2017–2021). GENDERACTION – GENDer equality in the ERA Community To Innovate policy implementatiON (Horisont 2020, Grant Agreement No. 741466). https://cordis.europa.eu/project/id/741466 CORDIS

• Europeiska kommissionen. (2022–2025). GENDERACTIONplus – Gender Equality Network to Develop ERA Communities to coordinate Inclusive and sustainable policy implementatiON (Horisont Europa, Grant Agreement No. 101058093). https://cordis.europa.eu/project/id/101058093

• Europeiska kommissionen. (2023). Advancing the zero-tolerance approach to gender-based violence in higher education and research in the European Research Area (GenderSAFE) [Fact sheet]. CORDIS. https://cordis.europa.eu/project/id/101130898

• Europeiska kommissionen. (u.å.). Horizon 2020 – The EU Framework Programme for Research and Innovation (2014–2020). https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-2020_en

• European Students' Union. (2024, January 30). End gender‐based violence against students – BM85. https://esu-online.org/policies/end-gender-based-violence-against-students-bm85/

• European Science Foundation. (2024, 14 mars). GenderSAFE project launched to advance zero-tolerance for gender-based violence in the European Research Area [Pressmeddelande]

• GenderSAFE. The project. GenderSAFE. Hämtad 2025-04-25) från https://gendersafe.eu/the-project/

• GenderSAFE Consortium. (2024). GenderSAFE pledge for zero-tolerance of gender-based violence in the ERA [Policy-upprop] https://gendersafe.eu/the-gendersafe-pledge-for-zero-tolerance-to-gender-based-violence/#:~:text=Recent%20European%20research%20study%20shows,2022

• Gerards, J., & Schattevoet, N. (2024). The safety of scientific researchers: Data, trends and a typology of threats. UNESCO. https://doi.org/10.54678/BXCC9984

• Humbert, A. L., Ovesen, N., Simonsson, A., Strid, S., Hearn, J., Huck, A., Andreska, Z., Linková, M., Pilinkaitė Sotirovič, V., Blažytė, G., & Pereira, B. (2022). UniSAFE D6.1: Report on the multi-level analysis and integrated dataset. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.7540229

• Humbert, A-L., Strid, S. m.fl. (2022). UniSAFE Methodological Report. Luxemburg: Publications Office of the European Union.

• Humbert, A. L., & Strid, S. (2024). Institutional confidence, underreporting and academic consequences of gender-based violence among university staff and students in Europe. Studies in Higher Education, 1–16. https://doi.org/10.1080/03075079.2024.2440544

• Kifinfo (2022-12-08). "Etterlyser tiltak mot kjønnsbasert vold i akademia." Kifinfo.no. Tillgänglig: https://kifinfo.no/nb/2022/12/etterlyser-tiltak-mot-kjonnsbasert-vold-i-akademia (hämtad 2025-04-25).

• KI Nyheter (20 maj 2022), “Icke önskvärd sexuell uppmärksamhet vanligast bland unga” (resultat: 38 % har upplevt minst ett beteende under studietiden/anställningen; 53 % av kvinnliga doktorander​; ca 3,5% utsatts senaste 12 mån) ​nyheter.ki.se (Hämtad 25-04-25)

• Kulas, J.T., Robinson, D.H., Smith, J.A. and Kellar, D.Z. (2018), Post-Stratification Weighting in Organizational Surveys: A Cross-Disciplinary Tutorial. Hum Resour Manage, 57: 419-436. https://doi.org/10.1002/hrm.21796

• Latcheva, R. (2017). Sexual Harassment in the European Union: A Pervasive but Still Hidden Form of Gender-Based Violence. Journal of Interpersonal Violence, 32(12), 1821–1852. http://dx.doi.org/10.1177/0886260517698948

• Lipinsky A., Schredl C., Baumann H., Humbert A. L., Tanwar J., Bondestam F., Freund F., Lomazzi V. (2022). UniSAFE Survey—Gender-based violence and institutional responses. GESIS—Leibniz-Institute for the Social Sciences. Data File Version 1.0.0. https://doi.org/10.7802/2475

• Lipinsky, A., Schredl, C., Baumann, H., Lomazzi, V., Freund, F., Humbert, A. L., Tanwar, J., & Bondestam, F. (2021). UniSAFE D4.1 Final UniSAFE-Survey Questionnaire. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.7220636

• Lipinsky, A., Schredl, C., Baumann, H., Humbert, A. L., & Tanwar, J. (2022, november). Gender-based violence and its consequences in European academia: Summary results from the UniSAFE survey [Rapport]. UniSAFE. Hämtad 2025-04-25 från https://unisafe-gbv.eu/wp-content/uploads/2022/11/UniSAFE-survey_prevalence-results_2022.pdf

• Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

• Regeringskansliet (2025-04-24). "Forskares frihet ska stärkas." (Pressmeddelande). Tillgänglig: https://www.regeringen.se (hämtad 2025-04-25).

• Schredl, C., Lipinsky, A., Baumann, H., Humbert, A. L., Tanwar, J., Bondestam, F., Freund, F., Lomazzi, V., & Häuser, S. (2023, oktober). Method report of the UniSAFE survey (GESIS Papers 2023) https://doi.org/10.21241/ssoar.89100

• Shannon, Erin R., and Anna Bull. 2024. “Unwilling Trust: Unpacking the Assumption of Trust Between Sexual Misconduct Reporters and Their Institutions in UK Higher Education.” Sociology Compass 18 (3): e13197. https://doi.org/10.1111/soc4.13197.

• Spanish Presidency of the Council of the European Union. (2023, 23–24 oktober). Ending gender-based violence in academia: Programme. Konferens anordnad i Bilbao, Spanien. https://unisafe-gbv.eu/project-news/spanish-presidency-of-the-eu/ och video.

• SULF (2022-07-04). "Fyra av tio utsatta för hot eller trakasserier." (Pressmeddelande).

• SULF (2025-04-24). "Kommentar till regeringens utredning om akademisk frihet."

• Strid, S. & Bondestam, F. (2022, 23 november). No more excuses – moving beyond gender-based violence in academia [Keynote, Ending GBV in Academia, Prag]. SlidesLive. https://slideslive.com/38996051/3-keynote-no-more-excuses-moving-beyond-genderbased-violence-in-academia

• Strid, S., Humbert, A. L., Hearn, J., Bondestam, F., & Husu, L. (2021). Theoretical and conceptual framework (UniSAFE Deliverable No. 3.1). Örebro University. https://unisafe-gbv.eu

• Strid, S., & Hearn, J. (2025). Könsrelaterat våld på akademiska arbetsplatser och forskningsarbetsplatser: Utbredning och roll inom högre utbildning och forskningsorganisationer. Socialmedicinsk Tidskrift, 102(1), 80–93. https://publicera.kb.se/smt/article/view/24856/40624

• Svenaeus, Fredrik. (2023-08-23). "Så hotas den akademiska friheten." Kvartal.

• Sveriges Lärare (2024). Med orimliga förutsättningar: En beskrivning av arbetsmiljön i skolan och förskolan. Stockholm: Sveriges Lärare. https://lararpdf.tmkontor.se/sv/sveriges-larare/trycksaker/sveriges-larare/undersokningar/med-orimliga-forutsattningar-pdf.html

• Sveriges Radio P1 – Studio Ett (2025-04-24). "Johan Pehrson (L): ‘Vill att forskare ska få vara fria och lite jobbiga’”, SR Play. https://www.sverigesradio.se/artikel/johan-pehrson-l-vill-att-forskare-ska-fa-vara-fria-och-lite-jobbiga

• UNESCO. (2024). The safety of scientific researchers: Data, trends and a typology of threats. https://doi.org/10.54678/BXCC9984

• UniSAFE Consortium. (2024, September). UniSAFE poster B1 – ERA Sept 2024 [Poster]. Inspiring ERA. https://www.inspiring-era.eu/wp-content/uploads/2024/11/17_UniSAFE_Poster-1.pdf (Ingenstans på affischen framgår några metodologiska förbehåll.)

• UniSAFE. (n.d.). Making universities and research organisations safe from gender-based violence. Hämtad 2025-04-25 från https://unisafe-gbv.eu/

• UniSAFE consortium. (2022). UniSAFE D8.3 Policy Brief 1. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.7333222

• UniSAFE. Facts & figures. UniSAFE Toolkit. Hämtad 2025-04-25 från https://unisafe-toolkit.eu/facts-and-figures/

• UniSAFE consortium. (2024). UniSAFE Policy Brief 2: Addressing gender-based violence in higher education and research through institutional change. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.10605043

• UniSAFE. (2023, september). Recommendations for policy-makers towards ending gender-based violence [Faktablad]. UniSAFE. https://asbir.pl/wp-content/uploads/2024/06/UniSAFE-2023-Recommendations-for-policy-makers-towards-ending-gender-based-violence.pdf

• Universitetsläraren (2022-07-04). "Hot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor." Tillgänglig: https://universitetslararen.se/2022/07/04/hot-och-trakasserier-kommer-framst-fran-studenter-och-kollegor (hämtad 2025-04-25).

• Universitetsläraren. (2022-12-08 ). Studie: Genusbaserat våld vanligt inom akademin, Hellerstedt, L. https://universitetslararen.se/2022/12/08/studie-genusbaserat-vald-vanligt-inom-akademin/ (Nämner inte svarsfrekvensen i Unisafe.)

• Universitetsläraren. Hellerstedt, L. (2024-02-01). European research project produced tools against gender-based violence. Universitetsläraren. https://universitetslararen.se/2024/02/01/european-research-project-produced-tools-against-gender-based-violence/ (Nämner inte svarsfrekvensen i Unisafe.)

---

Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)

1. UniSAFE. (n.d.). Making universities and research organisations safe from gender-based violence. Hämtad 2025-04-25 från https://unisafe-gbv.eu/

2. Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

3. Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

4. A. Lipinsky m.fl., UniSAFE D4.1 Final UniSAFE-Survey Questionnaire (Zenodo, 2022), Q25–Q35; se även Humbert m.fl., UniSAFE Methodological Report (Luxemburg, 2022), 12.

5. Eurostat. (2021). Methodological manual for the EU survey on gender-based violence against women and other forms of inter-personal violence (EU-GBV) (2021 ed.). Publications Office of the European Union. https://doi.org/10.2785/25571

6. Inte heller nämnde man att liknande studier som gjorts för andra delar av arbetsmarknaden visat att “andelen utsatta för ett eller flera beteenden som kan tolkas som icke önskvärd sexuell uppmärksamhet är något lägre totalt än resultat i motsvarande studie av EU:s arbetsmarknad, och betydligt lägre än för motsvarande resultat för svensk arbetsmarknad (FRA 2014; Latcheva 2017).” s.26 i Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

7. KI Nyheter (20 maj 2022), “Icke önskvärd sexuell uppmärksamhet vanligast bland unga” (resultat: 38 % har upplevt minst ett beteende under studietiden/anställningen; 53 % av kvinnliga doktorander​; ca 3,5% utsatts senaste 12 mån) ​nyheter.ki.se (Hämtad 25-04-25)

8. Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

9. Burr, H., Berthelsen, H., Moncada, S., Nübling, M., Dupret, E., Demiral, Y., Oudyk, J., Kristensen, T. S., Llorens, C., Navarro, A., Lincke, H.-J., Bocéréan, C., Sahan, C., Smith, P., & Pohrt, A. (2019). The third version of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Safety and Health at Work, 10(4), 482–503. https://doi.org/10.1016/j.shaw.2019.10.002

10. “Generellt sett gäller att studier som bygger på stora och breda urval, innefattar detaljerade frågor om erfarenheter av utsatthet och/eller fokuserar grupper med begränsat inflytande över sin studie- eller arbetssituation, ger högre rap-porterad förekomst av sexuella trakasserier.” – Bondestam, F. & Lundqvist, M. (2018). Sexuella trakasserier i akademin – En internationell forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2018-10-15-sexuella-trakasserier-i-akademin.html

11. Adams, A. and Walia, D. (2025), Measuring Workplace Sexual Harassment: A Review. Scott J Polit Econ e12414. https://doi.org/10.1111/sjpe.12414 Visar från 19 % → 58 % (kvinnor) och 7 % → 47 % (män).

12. “Efter diskussion med SCB modifierades svarsalternativen av enkätkonstruktörerna för att få bättre överensstämmelse med svarsalternativ på andra frågor i enkäten. Denna skala är inte tidigare psykometriskt validerad och inte tidsbestämd i föreliggande studie.” Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

13. Svarsfrekvensen på 3,9% anges i Method report of the UniSAFE survey (GESIS Papers 2023) Gender-based violence and its consequences in European academia: Summary results from the UniSAFE survey [Rapport]. UniSAFE. Hämtad 2025-04-25 från https://unisafe-gbv.eu/wp-content/uploads/2022/11/UniSAFE-survey_prevalence-results_2022.pdf

14. Bethlehem, J. (2008). Weighting. I P. J. Lavrakas (Ed.), Encyclopedia of survey research methods. Sage. https://doi.org/10.4135/9781412963947.n632

15. Kulas, J.T., Robinson, D.H., Smith, J.A. and Kellar, D.Z. (2018), Post-Stratification Weighting in Organizational Surveys: A Cross-Disciplinary Tutorial. Hum Resour Manage, 57: 419-436. https://doi.org/10.1002/hrm.21796

16. Inte ens i den svenska delstudien – med relativt hög svarsfrekvens (31,9 procent totalt, 24 procent bland studenter) – lyckades man fullt ut kompensera för bortfallet. Statistiska centralbyrån tog förvisso fram kalibreringsvikter baserade på kön, ålder, födelseland, kategori och lärosäte, men en testkörning visade att vikterna gav marginell effekt på resultaten samtidigt som standardfelen ökade. Därför rekommenderades i rapporten att publicera de oviktade siffrorna (Rudolfsson et al., 2022, bil. C). Precis detta problem har surveymetodologer som Bethlehem (2008) och Kulas et al. (2018) varnat för: vid stort bortfall blir vikterna instabila och kan till och med öka osäkerheten. Klartexten är alltså att inte ens den högre svenska svarsnivån räckte för att ”rädda” resultaten – än mindre kan man tro att vikter löser problemen i EU-enkäten med dess svarsfrekvens på 3,9 procent.

17. Bl a: Universitetsläraren. (2022-12-08 ). Studie: Genusbaserat våld vanligt inom akademin, Hellerstedt, Lisa. https://universitetslararen.se/2022/12/08/studie-genusbaserat-vald-vanligt-inom-akademin/ och Bondestam, F. & Strid, S. (2022-11-24). “Det krävs strukturella åtgärder mot genusbaserat våld och trakasserier.” Publikt. I artikeln anges att mer än hälften av kvinnliga doktorander i Sverige upplevt oönskad sexuell uppmärksamhet.

18. Se Schredl m.fl., 2023.

19. Strid, S., & Hearn, J. (2025). Könsrelaterat våld på akademiska arbetsplatser och forskningsarbetsplatser: Utbredning och roll inom högre utbildning och forskningsorganisationer. Socialmedicinsk Tidskrift, 102(1), 80–93. https://publicera.kb.se/smt/article/view/24856/40624 (Nämner inget om svarsfrekvens, bortfall etc.)

20. Se Schredl, m.fl., 2023.

21. “Vid enkätens stängning var svarsfrekvensen totalt 31,9 procent (studenter 24,3 %, doktorander 37,7 % och anställda 47,5 %).” Se: Rudolfsson, L., Dahlman-Wright, K., Löfgren, L., Toropova, A., & Björklund, C. (2022). Enkätstudie om: Genusbaserad utsatthet och sexuella trakasserier i svensk högskolesektor. Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet. https://hdl.handle.net/2077/79878

22. Bondestam, F. & Strid, S. (2022-11-24). “Det krävs strukturella åtgärder mot genusbaserat våld och trakasserier.” Publikt. I artikeln anges att mer än hälften av kvinnliga doktorander i Sverige upplevt oönskad sexuell uppmärksamhet. “…den mest omfattande studien hittills”

23. “By moving partly beyond the results of the GENDERACTIONplus D3.1 and D3.2, as well as building further on the UniSAFE project deliverables and work in the GenderSAFE project, the objective is also to operationalise research-based knowledge on preventive strategies for ending gender-based violence. Further, an important objective is to align closely with the currently proposed ERA Zero-Tolerance Approach (ZTA) Code of Conduct (CoC) on ending gender-based violence, especially by incorporating its main principles and suggested actions in the logic and structure of the template.“ Bondestam, F. (2024, 27 maj). Online template for a zero-tolerance policy on GBV and SH for RFOs (GENDERACTIONplus Deliverable D 3.3). GENDERACTIONplus. https://genderaction.eu/wp-content/uploads/2024/05/GENDERACTIONplus_D3.3_Online-template-for-a-zero-tolerance-policy-on-GBV-and-SH-for-RFOs.pdf

24. GenderSAFE Pledge: https://gendersafe.eu/the-gendersafe-pledge-for-zero-tolerance-to-gender-based-violence/#:~:text=Recent%20European%20research%20study%20shows,2022

25. Se Schredl m.fl., 2023.

26. UniSAFE-projektet använde sig av den så kallade 7P-ramen (Policy, Prevalence, Prevention, m.fl.) för att samla data från enkäter, lagtexter och fallstudier i syfte att jämföra omfattningen av genusbaserat våld mellan europeiska universitet och länder. GenderSAFE tar sedan samma 7P-ram vidare genom att omvandla resultaten till praktiska verktyg såsom checklistor, självvärderingsformulär och utbildningsmaterial. Där UniSAFE producerar data och indikatorer, fokuserar GenderSAFE på implementering och praktisk handling.

27. “The prevalence of gender-based violence in the ERA is high, as two out of three respondents to the UniSAFE survey have experienced some form of gender-based violence since they started at their institution (Lipinsky et al, 2022). This endemic of violence and abuse is also well documented in other research (Anitha & Lewis, 2018) and described in recent policy conclusions (Ljubljana Declaration, 2021; Call for Action, 2022; EC, 2024).” Bondestam, F. (2024, 27 maj). Online template for a zero-tolerance policy on GBV and SH for RFOs (GENDERACTIONplus Deliverable D 3.3). GENDERACTIONplus. https://genderaction.eu/wp-content/uploads/2024/05/GENDERACTIONplus_D3.3_Online-template-for-a-zero-tolerance-policy-on-GBV-and-SH-for-RFOs.pdf

28. Se fotnot 9.

29. UniSAFE-konsortiet, Gender-Based Violence in European Academia: Main Results (Luxemburg, 2023), 8

30. Se EU-kommissionens officiella ”Success stories”-artikel: European Commission. (2025, 13 februari). Tackling gender-based violence in EU research institutions. Resultaten beskrivs som “unprecedented results”. https://projects.research-and-innovation.ec.europa.eu/en/projects/success-stories/all/tackling-gender-based-violence-eu-research-institutions

31. Se Schredl m.fl., 2023.

32. Kifinfo (2022-12-08). "Etterlyser tiltak mot kjønnsbasert vold i akademia." Kifinfo.no. Tillgänglig: https://kifinfo.no/nb/2022/12/etterlyser-tiltak-mot-kjonnsbasert-vold-i-akademia (hämtad 2025-04-25). Bondestam: “nu vet vi omfånget…”; Strid: “normaliserad del av akademin…”
Bondestam, F., & Strid, S. (2022, 24 november). No more excuses: Moving beyond gender-based violence in academia [Keynote-video, Ending Gender-Based Violence in Academia-konferensen, Prag]. SlidesLive. https://slideslive.com/38996051/3-keynote-no-more-excuses-moving-beyond-genderbased-violence-in-academia​

33. GenderSAFE. The project. GenderSAFE. Hämtad 2025-04-25) från https://gendersafe.eu/the-project/

34. Bl a European Students’ Union (ESU) som lutar sig tungt mot UNISAFE-projektets datapaket. Det är det empiriska ankaret bakom hur ESU beskriver fältet. UniSAFE-siffrorna används som trovärdighet åt tesen att problemet är systemiskt och behövs för att motivera ESU:s krav på regelbunden datainsamling och 7P-ramverket. Läs: European Students' Union. (2024, January 30). End gender‐based violence against students – BM85. https://esu-online.org/policies/end-gender-based-violence-against-students-bm85/

35. Humbert, A. L., & Strid, S. (2024). Institutional confidence, underreporting and academic consequences of gender-based violence among university staff and students in Europe. Studies in Higher Education, 1–16. https://doi.org/10.1080/03075079.2024.2440544

36. De refererar till sociologerna Erin Shannon och Anna Bull: Shannon, Erin R., and Anna Bull. 2024. “Unwilling Trust: Unpacking the Assumption of Trust Between Sexual Misconduct Reporters and Their Institutions in UK Higher Education.” Sociology Compass 18 (3): e13197. https://doi.org/10.1111/soc4.13197.

37. Se bl a. UNESCO. (2024). The safety of scientific researchers: Data, trends and a typology of threats. https://doi.org/10.54678/BXCC9984

38. Gerards, J., & Schattevoet, N. (2024). The safety of scientific researchers: Data, trends and a typology of threats. UNESCO. https://doi.org/10.54678/BXCC9984

39. Här dock med hennes namn struket. Lipinsky, A., Schredl, C., Baumann, H., Lomazzi, V., Freund, F., Humbert, A. L., Tanwar, J., & Bondestam, F. (2021). UniSAFE D4.1 Final UniSAFE-Survey Questionnaire. Zenodo. https://doi.org/10.5281/zenodo.7220636

40. Sveriges Lärare (2024). Med orimliga förutsättningar: En beskrivning av arbetsmiljön i skolan och förskolan. Stockholm: Sveriges Lärare. https://lararpdf.tmkontor.se/sv/sveriges-larare/trycksaker/sveriges-larare/undersokningar/med-orimliga-forutsattningar-pdf.html och Arbetsmiljöverket, Hot och våld i vård- och omsorgsboende. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/inspektioner-utredningar-och-kontroller/inspektion/aktuella-inspektioner/hot-och-vald-i-vard--och-omsorgsboende/

41. Bilbao-konferensen var det första stora internationella forumet efter att UniSAFE-resultaten publicerats (nov 2022) där de formellt förankrades i EU-policyarbete. Konferensprogram “Ending gender-based violence in academia”, Bilbao 23–24 oct 2023 – anger UniSAFE-resultaten som central evidence.

42. Mellan ca 42 och 51 min talar Sofia Strid: Spanish Ministry of Universities. (2023, 23 oktober). First day of the II Conference: Ending gender-based violence in academia [Video]. YouTube.