Rak höger med Ivar Arpi

Rak höger med Ivar Arpi

Share this post

Rak höger med Ivar Arpi
Rak höger med Ivar Arpi
Johan Lundberg: Till kolonialismens försvar
Copy link
Facebook
Email
Notes
More

Johan Lundberg: Till kolonialismens försvar

Slaveri, rasism, folkmord, utsugning – listan är lång på det som Europas forna kolonialmakter lastas för. Men vad stämmer egentligen? Allt fler har på sistone börjat omvärdera kolonialismens historia.

Johan Lundberg's avatar
Johan Lundberg
Jun 30, 2024
∙ Paid
64

Share this post

Rak höger med Ivar Arpi
Rak höger med Ivar Arpi
Johan Lundberg: Till kolonialismens försvar
Copy link
Facebook
Email
Notes
More
10
4
Share
Statyn av Winston Churchill på Parliament square i centrala London vandaliserades i samband med Black Lives Matter-protesterna 2020. Foto: Isabel Infantes/Getty images

”Det finns folk som tror att mordet på judarna var unikt i sin ondska. Det är ett stort misstag. Det var bara tekniken som tog ett steg framåt. Vår vita kristna civilisation har haft folkmordet som praxis i femhundra år.”

Dessa ord av Olof Lagercrantz från 1986 kan kanske förvåna eller uppröra med tanke på deras förringande av den nazistiska judeutrotningen, liksom deras missvisande framställning av kristendomen och den västerländska civilisationen.

Samtidigt är citatet belysande för hur den europeiska kolonialismen kommit att överskugga den nazistiska förintelsen som exponent för ondska. Det har i sin tur inneburit att varje försök att ifrågasätta eller nyansera de nutida uppfattningarna inom universitets- och kulturvärlden om kolonialismen, har mötts av våldsamma protester, inte sällan med krav på cancelleringar.

Sommarrabatt på prenumerationen!

Till fokusförskjutningen från den nazistiska förintelsen till europeisk kolonialism ska jag strax återkomma. Men först några ord om cancelleringsförsöken, där två förhållandevis nyutkomna engelskspråkiga böcker kan tas som exempel: den amerikanske statsvetarprofessorn Bruce Gilleys The Case for Colonialism (2023) samt Oxford-professorn i teologi och etik Nigel Biggars Colonialism – A Moral Reckoning (2023).

I Gilleys fall handlade det initialt om en vetenskaplig artikel (som senare utvidgades till boken med samma namn), där han ifrågasatte de i nutida akademiska kretsar så utbredda uppfattningarna om den europeiska kolonialismen under framför allt 1800- och 1900-talen. I den första peer review-tidskrift som han 2017 vände sig till accepterade chefredaktören artikeln efter ett sedvanligt förfarande med anonyma recensenter. Dock rådfrågade chefredaktören för säkerhets skull redaktionsrådet. Där tog det stopp. Artikeln refuserades.

Proceduren upprepades med nästa tidskrift som Gilley vände sig till. Dock valde dess chefredaktör att publicera artikeln som en opinionstext utan att efterfråga redaktionsrådets åsikt. Det ledde till att halva redaktionsrådet sade upp sig (eller ställde sina platser till förfogande, som det heter i dessa sammanhang) i protest mot publiceringen. Efter två veckor avpublicerades artikeln, med Gilleys medgivande, efter att redaktionen mottagit dödshot. Sedan 2018 finns texten att läsa i tidskriften Academic Questions, där den är den mest lästa i tidskriftens 34-åriga historia.

Portland State University Professor Bruce Gilley at a National Association of Scholars conference in 2018. Foto: National Association of Scholars/via YouTube

Bråken runt Nigel Biggar inleddes i sin tur med publiceringen av en krönika i The Times där Gilleys artikel hyllades. Krönikan uppmärksammades av en Cambridge-professor i postkoloniala studier som omedelbart började organisera drev mot Biggar. Sammanlagt tre protestlistor (en undertecknad av ”avkoloniserade” Oxford-studenter, en av 58 Oxford-forskare, och en med 170 internationella påskrifter) krävde att hans då nyligen påbörjade forskningsprojekt ”Etik och Imperium” skulle stoppas.

Vad är då orsaken till att frågan om kolonialism har kommit att omgärdas av åsiktskommissarier som inte tillåter alternativa synpunkter eller förklaringsmodeller? Varför avfärdas forskare med begrepp som ”förintelseförnekare”, när de – utan att förneka förekomsten av grymheter, kulturförstörelse, exploatering och rasism i kolonialismens historia – ifrågasätter de postkoloniala teoretikernas onyanserade bild av att den västerländska civilisationen? Är man verkligen en kryptonazist om man inte finner stöd för att Europas välståndsutveckling från 1600-talet och framåt var en konsekvens av systematiska stölder från, folkmord på och förtryck av ursprungsbefolkningar runtom i världen?

Keep reading with a 7-day free trial

Subscribe to Rak höger med Ivar Arpi to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.

Already a paid subscriber? Sign in
A guest post by
Johan Lundberg
Subscribe to Johan
© 2025 Ivar Arpi
Privacy ∙ Terms ∙ Collection notice
Start writingGet the app
Substack is the home for great culture

Share

Copy link
Facebook
Email
Notes
More