Därför kan vi fortfarande inte prata ärligt om islam

Sociologen Ruud Koopmans utmanar tabun med boken "Halvmånens fall". När han gästade Stockholm blev paneldiskussionen ännu ett bevis på hur svårt vi i väst har att tala klarspråk om islam.

Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!

---

Ruud Koopmans. Foto: Fri tanke

Den nederländske sociologen Ruud Koopmans borde vara en världsstjärna, eller åtminstone en europeisk celebritet. I förra veckan (15/10) var han i Stockholm för ett föredrag om den svenska översättningen av hans bok Halvmånens fall: Fundamentalismens konsekvenser för den muslimska världen (Fri tanke). Innehållet är sprängstoff. Koopmans är något så sällsynt som en akademiker som faktiskt undersöker områden som gemene man och beslutsfattare vill veta mer om, men som etablissemanget tycker är lite ofint att peta i.

Hur mycket av den muslimska världens relativa stagnation beror på islam? Hur mycket av invandrares integrationsproblem beror på islam? Kort sagt: kan man med vetenskapliga metoder urskilja om islam är en bidragande faktor i sin egen rätt?

År 2023 finns inte en enda liberal demokrati med muslimsk majoritet. Av världens muslimska länder styrs 62 procent av auktoritära regimer, och de muslimska diktaturerna är fler än de icke-muslimska (29 mot 27), trots att endast en fjärdedel av världens stater är muslimska. Utbildningsnivån är märkbart lägre, kvinnors sysselsättning betydligt mindre och investeringar i forskning och utveckling ligger långt under snittet i icke-muslimska länder.

Samtidigt har fundamentalistiska idéer fått starkt fotfäste: 70 procent av turkarna och 96 procent av pakistanierna anser att religionen alltid har rätt. I Sverige anser 52 procent av personer med turkiskt ursprung att religiösa regler bör stå över svensk lag, och 31 procent klassificeras som konsekvent fundamentalistiska. I experiment där religiösa texter används som motivering stöder 60 procent av fundamentalistiska muslimer religiöst motiverat våld, jämfört med 18–19 procent bland kristna och judar. Antisemitismen är också markant utbredd: 45 procent av muslimer med turkisk eller marockansk bakgrund i sex EU-länder menar att ”judar inte går att lita på”, jämfört med 8 procent bland majoritetsbefolkningen. I Frankrike delar nästan hälften av alla muslimer denna antisemitism. Offrens egna vittnesmål bekräftar mönstret: i Frankrike tillskrivs 53 procent av det antisemitiska våldet muslimska förövare, i Sverige 51 procent och i Tyskland 34 procent.

Sverige följer ett västeuropeiskt mönster, menar Koopmans. En minoritet kan vara relativt liten, men om en stor andel tror på en fundamentalistisk ideologi kan det ändå få stora konsekvenser – till exempel för integrationen.

Starkt kaffe för vissa, men i sak inget nytt. Snarare fakta som borde vara allmän kännedom. Frågan som den efterföljande paneldiskussionen riktade in sig på varför statistiken ser ut som den gör. Hur mycket av orsaken är islam?

Och sällan har väl ett samtal så effektivt lyckats både grumla och klargöra samtidigt. Två experter skulle kommentera: Susanne Olsson, professor i religionshistoria med forskningsfokus på islam, och Rouzbeh Parsi, tidigare chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Fr. h. Christer Sturmark, Henrik Höjer, Susanne Olsson, Rouzbeh Parsi och Ruud Koopmans. Foto: Ivar Arpi

Samtalet var illustrativt för hur debatten om islams integration i väst låtit i decennier.