Chockrapporten: skolmyndigheterna styrs mer av tyckande än fakta

Riksrevisionen visar att skolmyndigheterna saknar vetenskaplig grund. Subjektiva val har styrt råd och kriterier, vilket gör att forskning som kan höja elevernas resultat hamnat i skymundan.

Foto: Maskot/Getty images

Joakim Malmström var bestämd: på Skolverket finns ingen slagsida eller egen agenda. Det beskedet upprepade generaldirektören, när jag för drygt ett år sedan intervjuade honom för Rak Höger:

Det är inte som om myndigheten på något systematiskt vis driver en kunskapssyn som är den där konstruktivistiska, där läraren är en coach. Vi pratade med läroplansavdelningen så sent som häromdagen kring det där. Fakta och kunskaper ska vara i fokus.

Ska vara i fokus. Men har de varit det? Nu har Riksrevisionen inte bara granskat Skolverkets arbetssätt, utan även Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolforskningsinstitutet. Det har skett i syfte att undersöka om myndigheterna tillförsäkrar utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Håller det stöd som myndigheterna har till uppdrag att ge skolväsendet?

Svaret är nej. Några exempel:

Skolverkets modul för inkludering och delaktighet har sedan starten fått 628 miljoner i statsbidrag. 58 367 lärare har deltagit tillsammans med 5 461 handledare. En tidig extern utvärdering fann att satsningen vilade på ensidigt urval och förenklade resonemang. Kritiken bekom inte Skolverket; tjänstemännen visste bättre än de sakkunniga. Modulen fick därför vara kvar och projektet fortsatte att tugga i sig både tid och pengar.

När läraren Filippa Mannerheim och professor Martin Ingvar granskade materialet fann de en rad neuromyter om hur hjärnan fungerar. Skolverket möblerade då om lite på webben och döpte om sidorna, men lät lejonparten ligga kvar som rättesnöre. Lågt räknat har nästan två miljoner lärartimmar gått in i detta fortbildningsprogram, trots att projektet återkommande visat sig ha stora brister. Som Riksrevisionen visar saknas både kvalitetssäkring, forskningssammanställning samt systematisk litteratursökning. I stället bygger det på magkänsla, på vad medarbetare och medarbetares favoritforskare anser att lärare bör tänka om inkludering och delaktighet.

Statens skolinspektion har till uppdrag att kontrollera att skolor håller hög standard i Sverige och att undervisningen bidrar till elevernas inlärning. Enligt vilka kriterier? Och varför just dessa kriterier? Det tycks ingen veta, visar Riksrevisionens rapport. Ingen på myndigheten kan redogöra för hur verksamhetens kvalitetskriterier för granskning av en skola har tagits fram. Dokumentation av processen saknas.