När frihet förutsätter att någon annan lämnar sitt barn, ställs idealen på prov. Vi pratar om au pairer och jämställdhet med anledning av den danska Netflixserien "Reservatet".
Avslutningen på sändningen var trist tycker jag. Varför var ni tvungna att avsluta med att ingen av er minsann skulle vilja ha au pair för att ”ta hand om ert” och att det blir alldeles för intimt. Tråkigt att ni vill bidra till denna stigma. Så behöver det inte alls bli. Relationen är inte herrskap och tjänstefolk. Det är mer av en storfamilj med en externt äldre ungdom som hjälper till mer som ett äldre syskon och som i gengäld får två vuxna att bolla sitt vuxenblivande med och andra perspektiv. Man betalar inte någon för att tycka om sitt barn. Det var en elak och onödig kommentar.
Balanserat och betydligt mer sakligt än i den svenska (ofta saknade) debatten om barnpassning. Mycket bra att artiklarna från Berlinske och Gentoftes borgmästare nämndes vilket ger en betydligt mer balanserad syn på framgång än vänsterns ideologisk ekonomiska missunnsamhet. De flesta föräldrar betalar idag dagisavgift för att låta någon annan ta hand om sitt barn men om ekonomisk möjlighet fanns skulle nog många valt au pair för barnen vilket torde vara lugnare och tryggare än den stressiga miljö dagis kan utgöra. Vad gäller föräldrars kontroll över sina lite äldre barn så saknas den säkert i de flesta socialgrupper. Slutsatsen torde vara att au pair ger en vinn-vinn situation för de inblandade i de flesta fall men att barnen i alla samhällsklasser alltmer tycks bli en belastning vilket är mycket oroväckande.
Avslutningen på sändningen var trist tycker jag. Varför var ni tvungna att avsluta med att ingen av er minsann skulle vilja ha au pair för att ”ta hand om ert” och att det blir alldeles för intimt. Tråkigt att ni vill bidra till denna stigma. Så behöver det inte alls bli. Relationen är inte herrskap och tjänstefolk. Det är mer av en storfamilj med en externt äldre ungdom som hjälper till mer som ett äldre syskon och som i gengäld får två vuxna att bolla sitt vuxenblivande med och andra perspektiv. Man betalar inte någon för att tycka om sitt barn. Det var en elak och onödig kommentar.
Balanserat och betydligt mer sakligt än i den svenska (ofta saknade) debatten om barnpassning. Mycket bra att artiklarna från Berlinske och Gentoftes borgmästare nämndes vilket ger en betydligt mer balanserad syn på framgång än vänsterns ideologisk ekonomiska missunnsamhet. De flesta föräldrar betalar idag dagisavgift för att låta någon annan ta hand om sitt barn men om ekonomisk möjlighet fanns skulle nog många valt au pair för barnen vilket torde vara lugnare och tryggare än den stressiga miljö dagis kan utgöra. Vad gäller föräldrars kontroll över sina lite äldre barn så saknas den säkert i de flesta socialgrupper. Slutsatsen torde vara att au pair ger en vinn-vinn situation för de inblandade i de flesta fall men att barnen i alla samhällsklasser alltmer tycks bli en belastning vilket är mycket oroväckande.