Afghanistan och slutet på en epok

För 15 år sedan hade många i Sverige ropat på en förlängd intervention i Afghanistan nu när USA drar sig ur. Men i dag finns få hökar kvar. Aptiten på interventioner är slut och så även en epok.

Afghansk kommandosoldat under examensceremoni. Foto: Anadolu Agency / Getty images

År 2009 svarade Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot för dåvarande Folkpartiet, ja på frågan om Sverige borde stanna kvar i Afghanistan:

Låt oss vara klara över en sak; om världssamfundet nu lämnar Afghanistan överlämnar vi sannolikt landet återigen till talibanerna. Utan den militära närvaron faller Afghanistan tillbaka i inbördeskrig, förtryck och diktatur. Vad är alternativet?

Vi får se om hon får rätt – med tolv års fördröjning. 

Det är fruktansvärda scener som utspelar sig i Afghanistan just nu. Under tjugo år har vi levt med stora förhoppningar och under ett vidlyftigt löfte: flickorna skulle gå i skola, demokratin skulle värnas, mänskliga rättigheter försvaras. Det var därför vi sände svenska soldater att riskera livet och i några fall ge sitt liv för Afghanistan. Var allt förgäves? 

USA:s insats i Afghanistan, eller kriget om man så vill, är det längsta i USA:s historia. I 20 år har man kämpat för att …